14 Vichtis läroplan 2016

Kapitel 1-6

  1. Uppgörandet av den lokala läroplanen

De nationella grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan blev klara 2014 (Utbildningsstyrelsen). De tas i bruk i kommunerna 1.8.2016. Till denna läroplan har Vichtis kommun gjort en egen lokal läroplan (Lp) som kompletterar den nationella läroplanen från kommunens synvinkel.

Vichtis lokala läroplan är ett strategiskt och pedagogiskt verktyg som styr utbildningsanordnarens verksamhet och skolornas arbete. Skolornas årligen uppgjorda läsårsplan för läsåret kompletterar och uppdaterar läroplanen. Läroplanen för den grundläggande utbildningen och planen för läsåret godkänns av nämnden för fostran och utbildning Vichtis.

Uppbyggnad av läroplanen i Vichtis

I Vichtis kommun uppgörs en kommunal läroplan. I den kommunala läroplanen bestäms grundutbildningens uppfostringsarbete, utbildning, inlärningens bedömning, stöd, handledning, elevvård, samarbete mellan skolan och hemmet samt övrig verksamhet. Ytterligare lyfts det i den lokala läroplanen fram definierade målsättningar och övriga för undervisningen väsentliga linjedragningar ur en lokal synvinkel. Läroplanen för Vichtis kommun offentliggörs enligt de nationella kriterierna. Läroplanen offentliggörs på kommunens hemsida.

Vichtis kommun erbjuder grundläggande utbildning på finska för årskurs 1-9 och på svenska för årskurs 1-6. Kommunvisa läroplaner görs på finska, och översätts till svenska när den lokala läroplanen är klar. Den svenskspråkiga läroplanen används i Nummela skola. Svenskspråkiga elever går årskurserna 7-9 i närkommunerna, i huvudsak i Lojo eller Helsingfors.

Skolornas årliga läsårsplan görs av hela undervisningspersonalen. Läsårsplanen presenteras åt vårdnadshavarna under föräldramöten som ordnas vid läsårets början. Skolorna tar enligt egen kutym med eleverna i förberedningarna av nya läsårsplanen. Elevernas och vårdnadshavarnas deltagande i planeringen av läsårsplanen dokumenteras separat i skolornas egna läsårsplaner.

Timfördelningen för den svenskspråkiga undervisningen förbereds av personalen i Nummela skola. Timfördelningen presenterades på föräldramötet i Nummela skola samt finns till påseende på kommunens hemsida. Nummela skola tog i bruk den nya timfördelningen 1.8.2016.

Skolan som verksamhetsmiljö

Eleverna har rätt till en trygg skolmiljö, på samma sätt som undervisningspersonalen har rätt till en trygg arbetsmiljö. Skolans läsårsplan som uppdateras varje år, innehåller verksamhetsmodeller och planer på hur man kan befrämja elevernas skolgång, säkerhet och välmående. Att uppfostra, förebygga och värna om elevernas välmående hör till varje vuxens uppgift oberoende arbetsuppgift. Samarbetet är långsiktigt planerat och resultaten värderas tillsammans med alla samarbetspartners. Elevvården som hör till läroplanen samt samarbetet mellan skolan och hemmet har planerats tillsammans med Perusturvakuntayhtymä Karviainen

Vichtis kommun försöker på olika sätt försäkra sig om att inlärningsomgivningen är den bästa möjliga:

  • Personalens arbetsskyddsärenden, som inomhusluftschema och nära ögat-situationer samt försäkringsärenden hittas på kommunens nätsidor: http://info.vihti.fi/henkilostoasiat/tyosuojelu/SitePages/Kotisivu.aspx
  • Principerna för serviceavtal för underhåll av fastigheter hittas också på nätet: https://www.vihti.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vihti/embeds/22075_tekympa_esite.pdf

Lokala planer

Läroplanen är ett dokument som påverkas av många lokala redan befintliga planer:

Vichtis kommuns strategi

Småbarnsfostran

Förskolans läroplan

Förberedande inlärningsplan för grundutbildning

Integrationsprogram

Gymnasiets läroplan

För- och eftermiddagsverksamhet

Välbefinnandeplan enligt barnskyddslagen

Elevvårdsplan

Jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen

I jämställdhetsplanen finns det utfärdat instruktioner (bildningscentralen-grundläggande utbildningen-elevvård), som är som grund när de skolspecifika jämställdhets- och likaberättigandeplaner skrivs in i läsårsplanen.

Kommunens jämställdhetsplan blir klar i oktober 2016.

Planen för hållbar utveckling, miljöstrategi och verksamhetsplan

Skolspecifik kulturutbildningsplan och händelser skrivs in i läsårsplanen.

2012 års plan för hållbar utveckling finns på intranät: bildningscentralen-styrelse-budgetmålsättning-hållbar utvecklingsplan-utbildningens resultatområde.

Informationsstrategi

Vichtis kommuns elektroniska välfärdsrapport våren 2016.

Deltagande i uppgörandet av läroplanen

I uppgörandet av Vichtis lokala läroplan har många personer deltagit. Planeringen började 2013, och då började också personalen arbeta med läroplanen.

I Vichtis ordnas varje år en fortbildningsdag, enligt gällande avtal. Under hösten 2013 och 2014 var temat för utbildningsdagarna den nya läroplanen. Under läsåren 2014-2015 har skolorna uppmanats att gå igenom och bekanta sig med de nationella grunderna för den nya läroplanen. I januari 2015 ordnades i varje skola en fortbildningsdag, där temat var mångvetenskaplig inlärning.

För att förbereda sig för läroplansarbetet har det ordnats på hösten 2012 informations- och kommunikationsdag samt utbildningar om temat åt personalen främst under läsåren 2013-2014 och 2014-2015. Fortbildningar i informations- och kommunikationsteknik ordnas fortfarande åt personalen.

I samband med beredningen av läroplanen, gjordes en kommunspecifik utvecklingsplan för utbildningar på våren 2014. Till detta har skolspecifika utvecklingsplaner gjorts på hösten 2014.  Med utvecklingsplanerna har man försökt identifiera saker som kan påverka undervisningen ur ett lokalt perspektiv.

Småbarnsfostran har varit med på grundläggande utbildningens läroplansdagar, speciellt teman som flexibel för- och grundskoleutbildning samt elevvård förbereddes tillsammans. Gymnasiet har också deltagit i läroplansdagarna.

Vichtis kommuns center för grundläggande utbildningen ordnade ett gemensamt seminarium för alla nämnder sommaren 2014, där temat var att fastslå kommunens strategi, kriterier för läroplanen och övriga centrala dokument samt grundutbildningscentrets gemensamma vision från ett lokalt perspektiv (i början av kapitlet).

Skolornas deltagande

Nummela skola tog i bruk den nya läroplanen 1.8.2016, för mera information se skolans hemsida eller Wilma-sida.

Andra organ som varit med och sammanställt och förverkligat läroplanen

  • Föräldrar-elever-lärare
  • Elevvårdspersonal, Karviainen
  • Mat- och städservice
  • Servicetjänster
  • Bibliotek
  • Samarbete med ungdoms-, bibliotek-, motions och kulturorganisationer samt församlingar, företag och andra lokala organisationer som Företagsbyn, museer och ungdomsföreningar.

Uppföljning av läroplanens förvekligande, bedömning och utveckling

För rektorerna ordnas i mars varje år läroplanens utvärderingsdag, där går man igenom förändringsförslag och de framställs åt nämnden i juni. Timfördelningen utvärderas samtidigt. I slutet av vårterminen utvärderas läsårsplanen och så gör man grunderna för följande års läsårsplan. Skolorna ger utvärderingen av läsårsplanen till pedagogiska sekreteraren, som sammanställer utvärderingarna för nämnden. Respons och förbättringsbehov tas i beaktande i följande års budget samt vid formuleringen av målsättningarna.

När man organiserar undervisningen, försöker man ta förändringar som sker i världen utanför skolan i beaktande, och uppdatera läroplanen för att förstärka skolans roll i att bygga upp en framtid med hållbar utveckling både enligt nationella och lokala krav. Alla uppdateringar i läroplanen skall godkännas av nämnden för fostran och utbildning.

Under läsåren 2016-2017 och 2017-2018 kommer det att göras uppdateringar och förändringar i den nu befintliga lokala läroplanen.

  1. Värdegrund och inlärningssyn

Värdegrundsdiskussionerna skapar en grund både för läroplanen och det gemensamma utbildnings- och fostringsarbetet.

Förskolans, grundskolans och gymnasiets värdegrund fastslogs i januari 2016. Målsättningen var att skriva ner hur grundvärderingarna i läroplanen och i Vichtis kommun syns i vardagen på skolorna. Som material användes skolornas och förskolornas definiering av värde- och inlärningssyn samt kommunens värdegrund och strategi. I läsårsplanen anges skolornas egna värderingar.

Vichtis kommuns inlärningssyn fastställdes på Läroplansdagen 3.3.2016. Under våren 2016 arbetade skolan och förskolan på den egna arbetsplatsens värdegrund utifrån värdegrundseminariets ramar. Grundläggande utbildningens värdegrund är i linje med Vichtis kommuns värden. Värderingarna uppdateras och utvärderas i samband med kommunens strategiarbete. Skolorna utvärderar kontinuerligt sin verksamhet, sina värderingar och hur dessa tar sig uttryck i praktiken dvs. i inlärningen och vid bedömningen.

Värderingar för den grundläggande utbildningen i Vichtis

 

Varje elev är unik och har rätt till bra undervisning

Vichtis kommuns strategi och värderingar 2014-2017 (kundservice, ansvarsfullhet, jämställdhet, öppenhet och gemenskap) är t.ex. i linje med läroplanens grundvärderingar vid punkten Varje elev är unik och har rätt till bra undervisning. Speciellt service och jämställdhet poängterar allas rätt till en bra utbildning och framgång i skolarbetet.

Medmänsklighet, allmänbildning, jämställdhet och demokrati

Vichtis kommun uppmärksammar i utvecklingen av skolorna principerna med jämställdhet och jämlikhet.

Kulturell mångfald är en rikedom

Vichtis kommun vill understryka, att barn och ungdomar med olika kultur- och språkbakgrund är med och skapar ett fortgående samspel i lekar, spel och annan typ av inlärning i skolgemenskapen.

En hållbar livsstil

Vichtis kommuns grundutbildning samarbetar med lokala aktörer för att upprätthålla värderingarna för en hållbar livsstil.

Inlärningssyn i Vichtis

 

Eleven deltar aktivt i inlärningen och lärandet sker i växelverkan med andra elever, lärare och andra vuxna i olika inlärningsmiljöer. Eleven söker, sammanställer, delar, bedömer och skapar tillsammans med andra eller ensam. Att lära tillsammans främjar elevernas kreativa, kritiska tänkande och främjar deras problemlösningsförmåga. Att lära sig att lära och sätta upp målsättningar övar man på under hela grundskolan.

Att lära sig att lära är målsättningen och där beaktas elevens ålder, naturliga nyfikenhet, intressen, styrkor och det eleven uppskattar. Att lära sig att lära handlar om att hitta den inre motivationen. Det stöder studerandens välbefinnande och förstärker elevens jag-bild. Målsättningen är att hitta elevernas personliga styrkor. Då eleven blir medveten om vad hen vill lära sig, och hur man kan lära sig, klarar hen sina fortsatta studier och självförtroendet förstärks.

oppimiskäsitys kaavio svensk

Värdegrund och inlärningssynens verkställande, uppföljning och bedömning

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (Utbildningsstyrelsen), värderingar och inlärningssyn är det centrala för all inlärning. Inlärningssynen ramar in alla ämnens målsättningar. Inlärningen bedöms i de olika ämnen, lärarna försäkrar sig om att de egna ämnens målsättningar uppfylls.

Inlärningsförståelsens förverkligande syns i skolornas inlärningsmiljö, verksamhetskultur, arbetssätt och bedömningen enligt de nya principerna. I varje skola försäkrar man sig om att förändringarna syns i den egna skolan.

Årskalender för bildningsnämnden uppföljning och bedömning av värdegrund och inlärningsförståelse

  • September: Lärarkollegiets fortbildningsdag
  • Oktober: Läsårsplanernas statistik
  • Januari (1/2 fortbildningsdag: skolspecifik bedömning av värderingar och inlärningsförståelse
  • Mars: Skolornas egen utvärdering av läroplan
  • April-maj (1/2 fortbildningsdag: Skolspecifik bedömning av läsårplanen ”bedömning av verksamheten”
  • Utvärdering av mångvetenskapliga inlärningshelheter
  • Utvärdering av mångsidig kompetens
  • Juni: Sammandrag till nämnden för fostran och utbildning

Under höstens föräldramöten presenteras skolornas värdegrund och målsättningen för läsåret. Under fortbildningsdagen i januari deltar lärarkollegiet och utvärderar värdegrunderna. Skolspecifika ärenden fastställs i läsårsplanen.

Rektorerna håller varje år (i maj) en utvärderingsdag, där man går igenom värderingarna och ger förslag till förändringar som förs vidare till nämnden för fostran och utbildning i juni. Förändringarna träder i kraft när följande läsår börjar.

  1. Den grundläggande utbildningens uppgift, mål och mångsidig kompetens

 

Den grundläggande utbildningens uppgift

I Vichtis implementeras den nationella synen på den grundläggande utbildningens uppgift. Den grundläggande utbildningen är skolsystemets grundsten och fortsättning på förskolans pedagogiska arbete. Den grundläggande utbildningen erbjuder eleverna möjlighet att lägga grunden till en bred allmänbildning och goda förutsättningar att fullgöra sin läroplikt.

Varje skola i Vichtis har som uppdrag att undervisa och fostra. Det betyder att stöda elevens inlärning, utveckling och välbefinnande i samarbete med hemmet. Den grundläggande utbildningen ska erbjuda eleverna möjlighet att på ett mångsidigt sätt utveckla sin kompetens. Den ska ge eleverna en positiv identitet som människor, lärande individer och samhällsmedlemmar. Den grundläggande utbildningen ska fostra eleverna till kännedom om de mänskliga rättigheterna och till att högakta och försvara dem.

Den grundläggande utbildningens samhälleliga uppdrag är att främja jämlikhet, likabehandling och rättvisa.  Den grundläggande utbildningens uppdrag är att för sin del förebygga ojämlikhet och utslagning samt att främja jämställdhet mellan könen.

Den grundläggande utbildningens kulturella uppdrag är att främja mångsidig kulturell kompetens och en högaktning av kulturarvet samt öka förståelsen för kulturell mångfald.

I den grundläggande utbildningen ska eleverna lära sig att vara öppna för förändringsbehov, bedöma dem kritiskt och ta ansvar för val som påverkar framtiden. Global fostran i den grundläggande utbildningen skapar förutsättningar för en rättvis och hållbar utveckling.

Mål för den grundläggande utbildningen

Det centrala målet med den grundläggande utbildningen är att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Undervisningen och fostran ska stödja att eleverna utvecklas till harmoniska människor med god självkänsla. Undervisningen skall främja förståelsen för och kännedomen om kulturer samt traditioner som baserar sig på ideella, ideologiska och religiösa, såsom kristna, grunder. Vidare ska undervisningen främja kännedomen om och förståelsen för den västerländska humanistiska traditionen. Eleverna ska lära sig att respektera livet, andra människor, naturen och människovärdets integritet.

All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande.  I förordningen betonas att lärmiljöerna ska vara interaktiva och att lärande utanför skolan ska ses som en resurs i undervisningsarbetet.

Utgående från målen i statsrådets förordning ska undervisningen ses som en helhet som ska utveckla sådan allmänbildning som behövs i den tid vi lever nu och som skapar grund för livslångt lärande. Utöver kompetens inom olika vetenskapsgrenar ska man sträva till en ämnesöverskridande kompetens. Därför fastställer grunderna för läroplanen såväl mål och innehåll för gemensamma läroämnen som mål för kompetensområden och mångvetenskapliga lärområden som förenar olika läroämnen. För att målen ska nås i Vichtis krävs systematiskt samarbete och utvärdering av hur målen förverkligats.

Lokala perspektiv som kompletterar den grundläggande utbildningens uppdrag och syns i det praktiska genomförandet

Timfördelning till den svenska undervisningen:

Nummela skola tuntijako

Timfördelningens nya grunder

Skolorna bestämmer utifrån resurserna hur man förverkligar allmän, intensifierad och specialundervisning.

Mångsidig kompetens

laaja-alaiset svensk

Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden en bred kompetens som överskrider och förenar olika vetenskapsområden. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja.  Kompetens innebär förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Speciellt viktigt är det att uppmuntra eleverna att lära känna sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter och sätta värde på sig själv.

I det följande beskrivs de sju delområdena inom mångsidig kompetens och deras betydelse.

Målen för mångsidig kompetens preciseras i årskurshelheterna. Målen har beaktats vid beskrivningen av mål och centralt innehåll för läroämnena. Sambandet mellan läroämnets mål och mångsidig kompetens framgår ur läroämnesbeskrivningarna.

Förmåga att tänka och lära sig (K1)

Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva som lärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är hur man lär sig att göra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer.

Eleverna ska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, hämta ny kunskap och utgående från den granska sitt eget tankesätt. Som medlemmar i skolans lärande gemenskap får eleverna stöd och uppmuntran för sina idéer och initiativ.

Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra för att lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna ska ha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser.

Färdigheten att lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)

Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och dess kulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.  Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De ska också få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har för den egna utvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickliga språkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt, t.ex. på matematiskt språk.

Att ta hand om sig själv och vardagskompetens (K3)

Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. De ska få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig del av vardagskompetens och självreglering. De ska få lära sig att känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet, säkerhet samt att skydda sitt privatliv och sin personliga integritet.

Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi, dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfull användning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.

Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter, att granska reklam kritiskt, känna till sina egna rättigheter, känna ansvar och etisk konsumtion. Eleverna uppmanas att dela med sig och vara sparsamma.

 

Multilitteracitet (K4)

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Med texter avses här olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring sig och för att skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. För att eleverna ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna kan dra nytta av texter som intresserar dem själva och på så sätt hitta sina egna styrkor. Eleverna lär sig utnyttja texter och innehåll som intresserar dem, dessutom lär hen sig att delta aktivt och påverka.

Digital kompetens (K5)

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används, fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2) Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Det är viktigt att de upplever glädje över att arbeta tillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. På så sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg. Eleverna ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld.

Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6)

Arbetslivet, yrken och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskraven än tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna får erfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetet ska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskap samt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egna karriären.

Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centrala branscherna är. Förmåga att sysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklas genom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inom nätverk. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planera arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. Eleverna övar sig att uppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationen förändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det.  Eleverna skall lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.

Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Skolan ska stärka varje elevs delaktighet. Samtidigt ger den grundläggande utbildningen eleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiska rättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt.

Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse för frågor som gäller skolan och samhället. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Elevernas rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder och utvecklingsnivå ska respekteras i skolan.  Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället och att använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig eleverna att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler, överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna att uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att öva sig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.

Lokala prioriteringar som gäller mångsidig kompetens

De lokala betoningarna på mångsidig kompetens beror på elevens ålder och utvecklingsnivå. Varje skola väljer varje år olika betoningar på mångvetenskapliga studiehelheter och annan undervisning. Eleverna deltar i planeringen och verkställandet av den. Planen för mångsidig kompetens beskrivs i skolans läsårsplan.

Arrangemang, åtgärder och uppföljningar för att säkerställa målsättningarna för mångsidig kompetens.

Mångsidig kompetens är inflätat i målsättningarna för olika läroämnen. När läraren planerar undervisningen plockar hen ur det egna ämnet de målsättningar som läraren vill betona under ifrågavarande inlärningshelhet, i utvärderingen och planerar även genomförandet av utvärderingen utifrån det formativ utvärdering: självbedömning, kamratbedömning och summativ bedömning. Mer specifika målsättningar finns i ämnesavsnitten för läroplanen.

I samband med utvärderingen av läsårsplanen, skall varje lärare/team bedöma om målsättningarna för mångsidig kompetens har förverkligats. Som en del av utvecklingssamtalet går man igenom lärarens/teamets utvärdering. Eleverna tas med i utvärderingen på ett för åldern lämpligt sätt. Med hjälp av utvärderingen planerar man nästa års betoningar för mångsidig kompetens.

  1. Verksamhetskultur och lärmiljö

Lokala mål och specialfrågor styr val av lärmiljö, arbetssätt och deras utveckling

Varje skola specificerar den egna verksamhetskulturen samt målsättningar för att utveckla arbetssätt, gemensamma verksamhetsprinciper samt samarbeten och övriga praktiska lösningar i läsårsplanen. Läsårsplanerna görs i början av höstterminen och utvärderas under fortbildningsdagen på våren. De skolspecifika utvärderingarna sammanställs och ges till nämnden för fostran och utbildning. I ämnesavsnitten förklaras målsättningarna för inlärningsmiljö och arbetssätt noggrannare.

Mångvetenskapliga lärområden

Undervisningen ordnas dels som ämnesspecifik och dels integrerad. Sätt att integrera på är att ha gemensam inlärning och samarbeta med andra lärare, ordna temadagar eller evenemang och mångvetenskapliga inlärningshelheter.

Vid integration är det viktigt att förhålla sig positiv till samarbetet och förbinda sig till det gemensamma målet.  Att uppmärksamma andra, ge positiv och konstruktiv kritik. Att alla vill och har möjlighet att påverka och ta ansvar hjälper integrationen.

oppilashuolto svensk

 

Genomförandet styrs av lokala mål

Under planeringen av läsårsplanerna bestämmer skolorna om skolspecifik helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga utbildningshelheter.

Principer för verksamhetssätt och verkställande

På kommunal nivå är det möjligt att bestämma om gemensamma teman, av vilka mångvetenskapliga utbildningshelheter verkställs. Om det något år inte finns på kommunal nivå ett gemensamt tema kan skolorna verkställa egna mångvetenskapliga utbildningshelheter enligt eget intresse, resurser och inom ramarna för den egna intressegruppen.

På de enskilda skolorna är det viktigt att definiera olika ämnessamarbeten och övrigt samarbete samt arbetsfördelningen för att verkställa utbildningshelheterna. Läroämnen väljs utifrån vad som krävs för ämnet. Dock så att alla läromedel används i sin tur för att säkerställa inlärningshelheten.  Mångvetenskapliga lärområden kan vara olika långa, dagar, en månad, ett helt läsår, 1h/vecka, det bestäms av skolan. Utbildningsstyrelsens rekommendation är 1 vecka/år beroende på elevens årsveckotimmängd. Flexibla grupper kan och skall användas för att stöda inlärningen.  Eleverna deltar i planeringen av helheterna.

Innehåll och mål

Målsättningen är, att eleverna väljer tillsammans med läraren mångvetenskaplig läroämne/ämnen. Målsättningen är att eleverna deltar i planeringen och att innehållet i lärområdena intresserar eleverna. Innehållet skall vara i enlighet med skolans värderingar, inlärnings- och verksamhetskultur.

Om de mångvetenskapliga lärområdenas mål och innehåll och om hur de förverkligas ska beslutas i den lokala läroplanen och preciseras i skolans läsårsplan

Bedömning

Både elever och lärare deltar i bedömningen av mångvetenskapliga läroämnen. Mångsidig kompetens är inflätad i undervisningsmaterialens målsättningar, så att under planeringen av mångvetenskapliga läroämnen plockar läraren in egna målsättningar som läraren vill poängtera och ta med i utvärderingen av inlärningshelheten (formativ utvärdering av processen: självutvärdering, jämförelsebedömning samt summativ bedömning).

Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet.

Uppföljning, bedömning och utveckling

Varje skola ser till att varje elev deltar i mångvetenskapliga läroämnen varje år. I skolans årliga utvärdering bedöms och utvecklas mångvetenskapliga läroämnen.

  1. Organisering av skolarbete – Gemensamt ansvar för skoldagen

En bra och trygg skoldag – centrala mål och arbetssätt

Skoldagens huvudmål är inlärning och fostran i en trygg miljö. Skolans personal främjar tryggheten i skolan. Grunden för bra inlärning är trygghet, flexibilitet, trivsel, närvarande lärare och övrig personal i samarbete med vårdnadshavarna. I enlighet med den kommunala elevvården skall hela personalen, oberoende av arbetsuppgifter hjälpa till att främja elevernas välmående och fostran. Det är viktigt att komma ihåg, att kompisar, olika sociala situationer (bl.a. håltimmar och matpauser) samarbete, gemenskap, möjlighet att påverka, lugn och ro, skratt och glädje borde höra till varje elevs skoldag. Lärmiljön skall stöda en trygg, motiverande och varierande skoldag.

Skoldagen består av morgonsamling, lektioner, tillräckligt med pauser och matservering. Skoldagen kan också innehålla stödundervisning, utvecklingssamtal, kvarsittning, klubbar och eftermiddagsverksamhet. Skolorna fungerar aktivt tillsammans med olika företag, föreningar och organisationer för att möjliggöra en mångsidig skoldag. Skolans placering, storlek och elevernas ålder inverkar på skoldagens struktur. Skoldagens uppbyggnad beskrivs i skolans egen läsårsplan. Allt samarbete med utomstående planeras och utvärderas i samband med uppgörandet av läsårsplanen.

Samarbete

Samarbete mellan skolorna innehåller regelbundna rektorsmöten, där man behandlar läsåret 2015-2016 ”tidigt stöd” modell och läsåret 2016-2017 gemensamma ledning. Till lärarnas utbildningsplan hör pedagogiska workshopar och inlärningstorg (info- och kommunikationsteknik) och övriga utbildningstillfällen. I september och januari ordnas utbildningsdagar för alla lärare enligt kollektivavtalet.

Samarbetet inom skolan beskrivs i läsårsplanen på samma sätt som samarbetet med utomstående aktörer.

Elevernas delaktighet

I Vichtis deltar eleverna på olika sätt i olika skolor. Skolarbetet ska ordnas så att det grundar sig på elevernas delaktighet och på att eleverna blir hörda i skolarbetet. Läraren ska se till att eleverna får erfarenheter av samarbete och demokratisk verksamhet i sin egen undervisningsgrupp, i skolan och närmiljön och i olika nätverk, naturligtvis med beaktande av elevens ålder. På individnivå är det viktigt att uppmärksamma också de elever som inte vill eller vågar göra sin röst hörd i en stor grupp. I besvärliga situationer skall man ge möjlighet åt eleven att berätta hur hen skulle lösa problemet. I Vichtis vill vi stöda och uppmuntra eleverna att delta i olika möten som klassplanering, och vara öppna och försöka påverka i de grupper som de tillhör. Eleverna deltar i utformningen av undervisning och lärande på ett lämpligt sätt för deras ålder. Eleverna skall ha en egen planeringsdag i början av läsåret, och regelbundet under hela läsåret. Elevernas deltagande beskrivs noggrannare i skolan läsårsplan.

Centrala målsättningar och praktiska lösningar i samarbetet mellan hem och skola.

I läsårsplanen beskrivs på vilket sätt elever och deras vårdnadshavare har möjlighet att delta i skolårets och skoldagarnas planering.

I skolans vardag kan man dra nytta av föräldrarnas och mor/farföräldrarnas expertis och fritidsaktiviteter på olika sätt. De vuxna kan vara med och bygga utställningar, delta i lektioner, vara med på simhallsbesök eller vara ”läsmormor”. Vuxna kan på ett naturligt sätt tas med i undervisningen t.ex. genom att ha som hemuppgift att intervjua dem.

Gemensamma temakvällar eller evenemang kan vara en del av skolorna vardag, t.ex. utomhusaktiviteter. Föräldrakommittéer är en viktig del i föräldrarnas deltagande i skolans vardag. Att ha en lärare representerad i föräldrakommittén är bra, och i stora skolor kan man ha flera lärare med. I stora skolor har klasserna eller klasskommittén egna kontaktpersoner i föräldrakommittén.

Fjärruppkoppling i undervisningen

Fjärruppkoppling används för att stöda och komplettera inlärning både med kommunens resurser och utomstående experter. Fjärruppkoppling utnyttjas för att med hjälp av en expert fördjupa sig i ett ämne, t.ex. från en skola till en annan.

Fjärruppkoppling kan utnyttjas i följande situationer: religionsundervisning och sällsynta språk, distansundervisning åt sjuk elev (kompletterande undervisning, kan inte ersätta närundervisningen helt), om läraren arbetar på två olika skolor (distans/närundervisning/vecka), samarbete med bibliotek och museum (virtuell), eller för distanstolk/elektronisk tolk.

Undervisning i sammansatt klass

I Vichtis har man sammansatta klasser p.g.a. låg elevmängd eller av pedagogiska skäl. Undervisning i sammansatt ger en bra möjlighet till gemenskap, jämförelse- och modell lärande, integration i undervisningen samt användning av mångvetenskapliga inlärningshelheter.

Timfördelning mellan läroämnen

Vid växelkurser kan årskursernas timfördelning avvika från den kommunala timfördelningen. I sådant fall försäkrar man sig om att totala timantalet förverkligas under lågstadietiden. Så om timantalet något år är större än i kommunala timfördelningen, så jämnar man ut det nästa år.

Övrig verksamhet som stöd för undervisning och fostran

Övrig verksamhet som stöder undervisning och fostran är viktigt för helheten. Eleven har nytta av att få en mångsidig helhetsbild av samhällets olika aktörer redan i grundskolan. Syftet är att öka vidsynthet och jämlikhet.

Skolorna beskriver i sin läsårsplan sina målsättningar och organisatoriska metoder för att stöda den pedagogiska undervisningen och fostran.

Klubb- och eftermiddagsverksamhet i Vichtis

Utbildningsstyrelsen har beslutat om grunderna för Morgon- och eftermiddagsverksamheten (2011). Utgångspunkten när man ordnar eftermiddagsverksamhet, är att kunna erbjuda en trygg miljö efter skoldagens slut. Verksamheten stöder barnets fostran, utveckling och hjälper familjerna i deras uppfostrande roll. Eftermiddagsverksamhet i Vichtis ordnas i huvudsak i skolorna och sammanflätas med deras verksamhet. Dessutom är kommunen med och stöder föreningsverksamhet. Kommunala familjedagvårdare har erbjudit eftermiddagsvård åt skolbarn, om det blivit lediga platser i grupperna.

Eftermiddagsverksamhet erbjuder också Vichtis evangelisk-lutherska församling i Nummela, Ojakkala och i Vichtis kyrkoby. Även privatskolor tagit en del utomstående sökanden till sina eftermiddagsgrupper.

För utvecklingsstörda elever ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet i Kuoppanummi skola.

https://www.vihti.fi/kasvatus-ja-koulutus/koululaisten-iltapäivätoiminta

Samarbete med biblioteket

Syftet med samarbetet mellan den grundläggande utbildningen och bibliotek, är att biblioteket skall bli en bekant plats för alla elever. Biblioteksverksamheten ska uppmuntra eleverna att självmant läsa och välja böcker, tillgodose deras kunskapsbehov, uppmuntra dem att söka information i olika källor och granska informationskällorna. Biblioteket stöder lärarna i mediafostran.

Huvudteman för årskurs 1-3

  • Huvudmålsättningen är att väcka elevernas intresse för hobbyläsning. Alla 1-2 klassister besöker biblioteket (eller biblioteksbuss), och alla får ett eget bibliotekskort. Eleverna motiveras av att få boktips, och barnen lär sig skillnaden mellan fakta- och skönlitteratur.

Huvudtema för årskurs 4-6

  • Biblioteket understöder elevernas hobbyläsning, och stöder eleverna i att skapa sin berättelse. Biblioteken har beredskap att stöda lärarna i upphovsrättsfrågor och informationssökning på nätet. Biblioteket stöder lärarna i utbildning i mediakunskap med syfte att utveckla elevernas mediakunskap

 

https://www.vihti.fi/kultuuri-ja-vapaa-aika/kirjasto

Övrigt samarbete

I enlighet med de nationella grunderna, deltar Vichtis kommun aktivt i samarbete med olika aktörer. Exempel på samarbetspartners:

  • Idrottsföreningar
  • Kulturföreningar
  • Lutherska församlingen
  • Musikinstitutet/musikskolor
  • Byföreningar
  • Företag, företagsbyn, Pikku yrittäjät
  • Ideella organisationer bl.a. Nummelas Pingstförsamling, Sykkivä Sydän Nummelan Adventtiseurakunta, Fritänkarnas förbund

Skolorna beskriver i sina läsårsplaner hur de främjar samarbetet med olika lokala aktörer.

Skolmåltiden

I Vichtis är skolmaten och lunchpauserna som en lektion i näringslära. Enligt lag skall skolmaten vara avgiftsfri, och övervakad av lärare.

Vid skolbespisningen skall eleverna träna på att sammansätta en hälsosam måltid enligt tallriksmodellen samt träna sociala färdigheter. Skollunchen skall vara avkopplande paus från studierna och man skall reservera tillräckligt med tid (minst 30min.). Om skollunchen uppfyller goda kriterier näringsmässigt, utbildningsmässigt och ekologiskt, så kan skolan bli belönad med nationellt diplom. Som grund för skolornas matlistor används finska näringsrekommendationer(2014), skolmatens måltidsrekommendationer (2008), och fullmäktiges beslut om fyra grönsaksrätter per sex veckor (14.2.2011 34§). Matlistorna planeras tillsammans med representanter för skolornas elevkår och Vichtis föräldraförening. De är representerade på minst två möten angående matlistorna varje år. Elevernas egna önskemål serveras 1-4 ggr per läsår. Varje år får eleverna svara på en enkät angående skolmaten.

I skolan samarbetar lärarna och kökspersonalen för att genomföra och utveckla bespisningen. Skolspecifika system och metoder bestämmer man gemensamt genom regelbundna möten.  För föräldrarna kan man planera gemensamma föräldramöten eller tematräffar. Under dessa evenemang kan man bjuda på skolmat, visa skolans kök och  berätta om hur Vihdin ateria fungerar.

Barnens föräldrar kan ansöka om special diet, om barnet av hälsoskäl inte kan äta vanlig mat.

Enligt nationella allergiprogrammet (2008-2018) skall lindriga allergiska reaktioner, som t.ex. lindrigt kliande i munnen, skötas genom försiktig exponering istället för totalt undvikande. Från dieten lämnas bara bort de ingredienser som orsakar betydande allergiska reaktioner. Således begärs inte special dieter från matköket p.g.a. lindriga allergiska reaktioner.

För individuella specialdieter krävs läkarintyg.

https://www.vihti.fi/kuntana/ateria-ja-puhdistus/erityisruokavalioon-ilmoittaminen

Skolväg och skoltransporter

Information om skolskjutsar ges åt vårdnadshavarna i början av varje läsår i skolans information, läsårsplan och via Wilma.

Man går igenom och informerar eleverna om hur man skall gå till väga under skolresan. Speciellt uppmärksammas alla elevers rätt till en trygg skolresa. Skolan är skyldig att meddela om all information de fått om mobbing, våld eller störande beteende både åt de som gjort sig skyldiga och åt de drabbades vårdnadshavare, samt vid behov hjälpa och stöda vårdnadshavarna i att reda ut saken.

https://www.vihti.fi/kasvatus-ja-koulutus/koulukuljetukset

Fostrande samtal och plan för disciplinära åtgärder

Planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder är gjord av rektorerna och är en del av den lokala läroplanen. Planen är gemensam för alla skolor i Vichtis.  Varje skola specificerar sina ordningsregler i läsårsplanen samt system och metoder för tillrättavisning som eleverna skall följa.

Eleven har skyldighet enligt lagen om grundläggande utbildning § 35 att delta i undervisningen, sköta sina uppgifter plikttroget och uppföra sig sakligt. Om eleven inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om grundläggande utbildning eller bryter mot skolans ordningsregler, kan eleven tillrättavisas eller bli mål för disciplinära åtgärder.

Metoder och användandet av fostrande samtal 

Fostrande samtal används som första åtgärd för att ta itu med en elevs olämpliga uppförande så snabbt som möjligt efter det inträffade. Eleven har då möjlighet att förklara vad som hänt och reda ut eventuella missförstånd. Skolans personal kan samtala med eleven innan de meddelar vårdnadshavarna och bedöma om det finns behov för fostrande samtal där vårdnadshavarna kan delta. Vårdnadshavaren har inte rätt att kräva närvaro när eleven hörs. Samtalen dokumenteras.

Fostrande samtal

Fostrande samtal är i första hand ett samtals-, tillrättavisnings-, lednings-, och förmaningstillfälle för att ta tag i elevens olämpliga beteende. Fostrande samtal används då eleven bryter mot skolans regler, och/eller uppför sig olämpligt, stör andra elevers studier, orsakar farosituationer för sig själv eller andra, eller då eleven inte fullföljer sina skyldigheter. Syftet med det fostrande samtalet är att tillsammans med eleven identifiera orsaken till samtalet, utreda orsakerna till beteendet och försöka hitta lösningar på problemet. Avsikten med åtgärden är att komma fram till positiva lösningar på hur elevens uppförande i skolan och elevens välbefinnande kan förbättras.

Metoder och genomförande av fostrande samtal

Läraren samtalar med eleven så snabbt som möjligt efter det inträffade, och man kan fortsätta diskussionen tillsammans med vårdnadshavarna om man anser det nödvändigt. Man behöver inte vårdnadshavarens tillstånd för att ha fostrande samtal med eleven. Diskussionen kan ordnas en gång, eller ha flera diskussionstillfällen under eller utanför skoldagen. Samtalet får dock ta maximalt 2 timmar i anspråk. Vårdnadshavarna meddelas om samtalet och har rätt att delta. Det fostrande samtalet och deltagarna dokumenteras i Wilma. Det kan finnas situationer då det är önskvärt att ha vårdnadshavarna på plats.

I den lägre årskurserna sköter klassläraren och/eller den lärare som varit närvarande vid tillfället.

Lagstiftningens specificerande och kompletterande tillvägagångssätt, i brotts-, bedrägeri- och trakasseriärenden, arbetsfördelning, hörande och dokumentationsmetoder

Ansvarsområden vid brotts-, bedrägeri- och trakasseri situationer.

Läraren är ansvarig för hörande, fostrande samtal, utredande av det inträffade, information till vederbörande och dokumentation. Läraren kan uppmana eleven att lämna klassrummet, ta bort föremål som stör inlärningen eller ge kvarsittning.

Vårdnadshavarens ansvar: Vårdnadshavaren har i första hand ansvar för sina barn. Om vårdnadshavaren vill reda ut orsakerna till bestraffningen, skall hen ta kontakt med den lärare som beordrat bestraffningen eller vid behov med rektorn. Lagen om den grundläggande utbildningen skriver vilka tillrättavisningsåtgärder som kan användas i skolan.

En elev kan av rektorn dessutom förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen samt ges en skriftlig varning.

Elevvårdsgruppen konsulteras, då förseelserna är återkommande och man behöver mångvetenskaplig hjälp, samt vid tidsbunden avstängning.

Servicepersonal (Lagen om grundl.utb.31§) i skolan, som vaktmästare, städpersonal eller kökspersonal, kan inte tillrättavisa elever enligt lagen om grundläggande utbildning, förutom om de är vikarie för en lärare. Servicepersonalen måste kalla en behörig person till platsen, berätta om det inträffade och överlåta beslutanderätten åt honom/henne.  Vid behov görs anmälan till polis och barnskyddsenheten.

Övriga tillvägagångssätt

Frånvaro

Vårdnadshavaren skall omedelbart meddela om frånvaro till skolan, via Wilma eller andra kommunikationsmedel.

Läraren skriver in orsaken till frånvaron i Wilma. Om det förekommer mycket frånvaro ännu efter det fostrande samtalet, skall alla skolor ha en övre gräns för frånvaro, ungefär 50 h per läsår. Man kan räkna med all frånvaro, både utredd frånvaro och frånvaro där man inte känner till orsaken. Man utreder frånvaron utan orsak, och kontaktar vid behov elevvården.

Det är vårdnadshavarens plikt att eleven fullföljer sin läroplikt. Om fullföljandet av läroplikten blir lidande p.g.a. frånvaro, uppgörs en plan tillsammans med vårdnadshavarna och elevvården för att genomföra skolarbetet.

Hemläxor efter skoltid

Det är elevens skyldighet att plikttroget göra de uppgifter som getts åt honom/henne (Lagen om grundläggande utb. 35§ kap. 2). Vårdnadshavaren skall följa med hur eleven klarar sina hemläxor.

Om en elev försummar sina hemuppgifter, kan eleven vara tvungen att under övervakning göra sina uppgifter efter skolan. Vårdnadshavaren skall informeras om läxorna inte har blivit gjorda. Skolorna beskriver i läsårsplanen hur utförandet av ogjorda hemläxor sker.

Avlägsnande av elev ur klassrummet

En elev som stör undervisningen, kan uppmanas att lämna klassrummet eller det rum där undervisningen ges eller en skoltillställning. Med beaktande av elevens ålder och utvecklingsnivå, skall man först muntligt påpeka och förklara vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Eleven måste vara under uppsikt om hen avlägsnas från lektionen

( Lagen om grundl.utb. 41§ 5kap.).

En elev kan dessutom av rektorn förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om eleven uppför sig våldsamt eller hotfullt och hotar säkerheten för en annan elev eller person eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av elevens störande beteende. Vårdnadshavaren ombeds då hämta eleven från skolan. Att avlägsna eleven från undervisningen för resten av dagen, är mer en säkerhetsåtgärd än en disciplinär åtgärd.

Ersättningar och städning

Den som på flit eller p.g.a. oaktsamhet orsakar materiell skada åt någon annan, är skyldig att ersätta den. Skadeståndsskyldighet gäller i princip elever i alla åldrar.

Läraren eller rektorn i skolan, kan också i fostringssyfte ha eleven att under övervakning städa eller ordna upp skolans egendom eller utrymme, om eleven har på flit eller p.g.a. oförsiktighet smutsat ner eller orsakat oordning. Eleven skall inte vara bort från undervisningen p.g.a. detta. Ersättningskrav och städning, som sker utanför skoltid, måste meddelas åt vårdnadshavarna.

Disciplinära åtgärder

Kvarsittning

Kvarsittning ges om eleven är hörd, fostrande samtal har hafts, förseelserna fortsätter och elevens beteende inte ändrar. Om eleven får kvarsittning upprepade gånger, kontaktas elevvårdsgruppen. Under kvarsittningen kan eleven utföra skriftliga eller muntliga övningar som stöd för fostran, undervisning och utveckling, övningarna skall vara i rätt proportion till elevens förseelse, ålder och utvecklingsnivå. Eleven kan också åläggas att sitta tyst under kvarsittningen. (30.12.2013/1267). Kvarsittningen kan vara högst två timmar lång. Kvarsittningen får inte verkställas så att eleven inte kan delta i undervisning eller annan skolverksamhet som finns i läroplanen.   (30.12.2013/1267). Kvarsittningen dokumenteras i Wilma.

Skriftlig varning

En skriftlig varning ges åt en elev som stör undervisningen, bryter mot skolans ordningsregler och agerar i ond tro, fortsätter trots kvarsittning att uppföra sig osakligt eller om det finns våld eller droger med i bilden.

Innan en skriftlig varning ges skall eleven höras, gärningen eller försummelsen identifieras och annan nödvändig utredning genomföras. Innan det disciplinära straffet delges eleven, skall man också boka ett möte för vårdnadshavarna att bli hörda.

Skriftlig varning är det som föregår tidsbunden avstängning, och det görs som ett tjänstemannabeslut. Som bilaga finns föreskrifter om överklagande. Överklagandet måste lämnas in inom 14 dagar efter delgivningen av beslutet, varefter straffet har vunnit laga kraft och kan genomföras.

I samband med en skriftlig varning, är det skäl att utreda behovet av elevvård, vid behov i ett mångvetenskapligt samarbete.

Tidsbunden avstängning

Om eleven fortsätter att bete sig osakligt, har fått kvarsittningar och skriftlig varning, kan rektorn tillsammans med ett mångvetenskapligt organ avslå elevens rätt att delta i skoldagen. Avstängning föregås av samma procedur som en skriftlig varning, tjänstemannabeslut, 14-dagars överklaganderätt innan beslutet får laga kraft.

I allvarliga fall, där eleven uppträtt så våldsamt och hotfullt, att andra elever och personal i skolan eller andra undervisningsutrymmen känner sig hotade eller otrygga, och om det finns en överhängande risk att det våldsamma och hotfulla beteendet fortsätter, är det möjligt att stänga av eleven från skolan omedelbart, utan 14-dagara överklagorätt.

Tidsbunden avstängning kan vara max 3 månader.

Åt eleven skall det ordnas undervisning och elevvård under perioden för avstängning. Åt den avstängda eleven görs en individuell läroplan enligt vilken undervisningen verkställs och inlärningen utvärderas.

Följande av förvaltningens allmänna rättsskydds principer

Vid säkerställandet av arbetsro och disciplinära åtgärder, är det viktigt att notera att endast disciplinära åtgärder som nämns i lagen får användas och att man vid användningen av disciplinära åtgärder ska iaktta de allmänna rättsskyddsprinciperna inom förvaltningen Disciplinära åtgärder måste grunda sig på sakliga, allmänt accepterade och objektiva skäl.  . Konsekvenserna av likartade gärningar ska vara de samma, oberoende av gärningsman, dock så att upprepade gärningar kan anses som en försvårande omständighet. De disciplinära konsekvenserna ska stå i proportion till gärningen. Elevens ålder och utvecklingsstadium ska beaktas. Disciplinära åtgärder får inte användas på ett sätt som kränker eller förolämpar eleven.

Om störningar uppstår, kan man använda sig av följande åtgärder (ny lag ikraft 1.1.2104):

Granskning av elev (Lagen om grundl. utb.36§)

  • Lärare eller rektor kan med en annan vuxen undersöka elevens medhavda saker, förvaringsutrymmen i skolan och ytligt granska elevens kläder för störande eller förbjudna objekt eller ämne. Ett sådant objekt eller ämne kan orsaka fara för en själv eller för andra. Föremålet eller ämnet skall vara uppenbart, och man måste först förklara för eleven vad som är orsaken till granskningen. Granskaren måste vara av samma kön som eleven och eleven kan begära att bli granskad av den person eleven önskar, förutom om ärendet är brådskande.

Omhändertagande av störande, förbjudet eller farligt objekt/ämne (Lagen om grundl. utb.36§)

  • Om det är uppenbart att eleven innehar sådana föremål eller ämnen och eleven trots begäran vägrar att överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visar att han eller hon inte innehar sådana. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en elev ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas.

Överlämnande av omhändertagna föremål och ämnen

  • Föremål eller ämnen som använts för att orsaka störningar och som omhändertagits av en lärare eller rektor med ska överlämnas till eleven efter lektionen eller skoltillställningen. Om det är sannolikt att det störande beteendet fortsätter efter lektionen ska det föremål eller ämne som använts för att orsaka störningar överlämnas till eleven senast vid arbetsdagens slut. Sådana förbjudna föremål och ämnen som avses i 29 § 2 mom. överlämnas till elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om eleven, dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.

Avlägsnande av en elev med maktmedel

  • Grundregeln är, att man försöker in i det sista att undvika att ta tag i eleven, men det är inte alltid möjligt.
  • Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven.
  • Alltid då man är tvungen att ta till maktmedel, skall man om möjligt försäkra sig om att det finns flera vuxna och elever på plats, av vilka man omedelbart begär en skriftlig förklaring med egna ord om vad som hände och varför.
  • Maktmedel kan också användas för att skilja åt stridande elever.
  • Om någon blir skadad, skall denna omedelbart föras till läkare eller sjukskötare för att få skadorna konstaterade och omskötta. Före man för eleven till läkare, skall man informera vårdnadshavaren ifall inte läget är så akut att eleven kräver omedelbar vård. En ”nära ögat” anmälan görs till försäkringsbolaget.
  • Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon omedelbart lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Lärarens uppgift är att sköta höranden, utredningar, dokumentation och information på ett bra sätt.

Säkerställande av personalens kunnande vid användande av disciplinära åtgärder

Personalen bekantar sig med den lokala läroplanens riktlinjer. Rektorn försäkrar sig om att nya lärare och skolgångshandledare bekantar sig med reglerna och metoderna vid användande av disciplinära åtgärder. I skolan behandlas detta under lärarmöten och vid behov extra utbildningar.

Metoderna skrivs in i läsårsplanen och utvärderas och granskar varje år.

Information om planen, ordningsreglerna och i lagen föreskrivna disciplinära åtgärder

Skolan informerar under föräldramöte i början av läsåret om ordningsreglerna och planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder. Dessutom uppmanar skolan vårdnadshavarna att bekanta sig med skolan nätsidor, läsårsplan och eventuell annan information. Läsårsplanen finns också på Wilma.

Att följa planen samt utvärdering av förverkligande och resultat

Planens förverkligande och resultat utvärderas på skolnivå i april-maj.

  1. Bedömning av lärande, arbete och uppförande

 

Lokala betoningar på utvecklingen av bedömningen

I Vichtis betonas uppmuntran och positivitet i lärandet, samt en bedömning som stärker elevens utbildningsväg. Tillrättavisande kritik skall alltid innehålla information som styr eleven mot rätt håll. Tyngdpunkten är alltså på bedömning av lärandet, inte på eleven. Bedömningen fokuserar på elevens styrkor och på realistiskt uppställda mål.

Syftet med bedömningen är speciellt att väcka och vårda elevens motivation, självständigt lärande och känslan av kontroll. I Vichtis kommun förstärker bedömningen medvetet känslo- och sociala färdigheter.

Interaktiv bedömning sker varje dag, i allt lärande och i alla inlärningsprocesser. Syftet är att styra eleverna till inlärning. Som verktyg i bedömningsprocessen finns blanketter som grund för arbetet, säkerställande av kvaliteten och elevens rättsskydd. Målet är att också använda elektroniska verktyg i bedömningsprocessen.

Kontinuerlig bedömning

I all bedömning knuten till inlärning betonas mångsidighet och växelverkan, förutseende, målmedvetenhet och stödjande bedömning. Under inlärningen bedöms olika kunskaper, samtidigt sätts målsättningar upp för att lära sig att lära och för att vara en elev.

Tyngdpunkten för lärarens bedömning är inte på den summativa bedömningen (t.ex. ett prov, ett arbeten o.s.v.) utan tyngdpunkten är på det bedömningsarbete som sker under hela inlärningsprocessen. I praktiken betyder det att läraren styr eleven mot att inse sin egen utveckling och sina framsteg. Det här ökar den inre motivationen och intresset för ämnen och för att lära sig. Läraren reflekterar över sitt eget arbete, elevernas motivation och studieresultat som grundar sig på respons från elever, vårdnadshavare och kollegor.

Den formativa bedömningen

I den formativa bedömningen inleds och bestäms inlärningsprocessen tillsammans med eleven. Målen måste vara tillräckligt små, konkreta och bilda en tydlig helhet. Målen skall vara realistiska, och styra valet av inlärningsmetoder och eventuella stödmetoder. Eleven, läraren och vårdnadshavaren har möjlighet att vara med och sätta upp målsättningar under bedömningens olika skeden.

Formativ bedömning tar hänsyn till problemställningar och stöder eleven i att hitta lösningar. På samma gång uppmanar och uppmuntrar man eleven att fördjupa sina kunskaper och stöder på ett uppskattande, sporrande och motiverande sätt elevens vilja att lära sig. En formativ bedömning hjälper eleven att uppmärksamma, uppfatta och identifiera sina strategier och deras delar. Misstag ses även som inlärningsmöjligheter. Läraren observerar och reagerar genom att erbjuda nya sätt att lära sig. All formativ bedömning är positiv, sporrande och konstruktiv.

Den summativa bedömningen

Summativ bedömning ges vid studieperiodens slut. Syftet är att mäta och dokumentera elevens kunskapsnivå i relation till målen i läroämnet eller studiehelheten. Bedömningen kan vara verbal- eller sifferbedömning. I den summativa bedömningen kan förutom läraren, även elever samt vårdnadshavaren delta, om läraren anser det vara nödvändigt.

Bedömning vid läsårets slut

I Vichtis kommun görs i slutet av läsåret en bedömning, som är den samlade bedömningen av elevens utveckling och prestationer under hela skolåret. Eleven får ett läsårsbetyg vid läsårets slut. I betyget anges om eleven blivit godkänd (G) från läsårets studier.

Den verbala bedömningen (årskurs 1-3) utvärderar elevens framsteg i olika ämnen, studieteknik och mångvetenskapliga lärande.

Självbedömningch kamratbedömning

Växelverkande bedömning, självbedömning och kamratbedömning är en central och fortlöpande del av inlärningsprocessen. Självbedömningen tränar eleven i att lära sig att lära. Självbedömning innebär förutom inlärning även att bedöma det egna arbetet, attityden, samarbetsförmåga och studietekniken. Målet är att elevens självkänsla och positiva självbild som elev och känslan av delaktighet förstärks.

Till självbedömningen hör bl.a. alla de funderingar, där eleven förutser, upptäcker, utvärderar och styr sitt eget arbete. I Vichtis kommun har alla rätt att uppleva framgång och misslyckanden i den grundläggande utbildningen. Framgång ger möjlighet att känna igen sina egna styrkor, kunskaper, resurser och intressen. Misslyckande ger eleven en naturlig möjlighet att fundera över vad som lönar sig att göra annorlunda nästa gång. Självbedömningen kan vara muntlig eller skriftlig. I självbedömningen uppmanas eleven att göra upp egna målsättningar, följa med sin inlärning och utvärdera sig själv samt hur målen uppfylls. Det är viktigt att eleven lär sig att bedöma sig själv realistiskt och konstruktivt för detta ökar motivationen och förståelsen för sig själv som elev.

Kamratbedömning betyder utvärdering, där man utvärderar en annans arbete, styrkor och kunskaper. I kamratbedömningen tar man fasta på fina lösningar och responsen är i huvudsak positiv och uppbyggande. I kamratbedömningen kan man framföra rättelse- och förbättringsförslag. Kamratbedömningen utvärderar inte personen, utan riktar sig mot det gjorda arbetet.

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Eleven uppflyttas till nästa årskurs om eleven fått godkänt i de ämnen och målsättningar som ställts för årskursen.

Att stanna på årskursen, principer och praxis

Ifall det finns risk för underkännande i något ämne, skall detta diskuteras omedelbart med eleven och vårdnadshavaren. Eleven skall få möjlighet att visa på framsteg innan läsårets slut. Om eleven får underkänt, har hen ännu möjlighet att under de tre första veckorna i juni visa sitt kunnande. Elevens skola ansvarar för arrangemangen.

Om eleven ändå får underkänt (4), behövs beslut av lärarkollegiet. Eleven kan inte tillrättavisas av skolan och har helt försummat skolarbetet.

Enligt förordningen för den grundläggande utbildningen 11§2 moment, kan eleven stanna på klassen om det anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan.

Eleven kan få en eller flera chanser visa sina kunskaper och uppfylla kraven. Man kan använda sig av olika metoder för att visa sina kunskaper.

Bedömning och respons vid övergången mellan andra och tredje klass

Bedömningen och responsen mellan andra och tredje klassen är handledande respons och tyngdpunkten ligger på elevens styrkor, som elev och som medlem i inlärningsgemenskapen.

Bedömning och respons vid övergången mellan sjätte och sjunde klassen.

Bedömningen och responsen mellan sjätte och sjunde klassen är handledande respons och tyngdpunkten ligger på utvecklingen av elevens arbets- och inlärningskunskaper. Särskild vikt ska fästas vid att stödja motivationen för lärandet. I slutet av årskurs sex använder man sig av vitsordet åtta (8) för goda kunskaper enligt de nationellt fastställda bedömningskriterierna.

Bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt anses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga.

Bedömning av uppförande

Syftet med bedömningen, responsen och handledningen är att stärka gott uppförande. Som grund för bedömningen av uppförande finns Utbildningsstyrelsens uppgjorda kriterier och föreskrifter om ordningsregler.

Elevens uppförande bedöms av alla lärare som undervisat eleven. Klassläraren gör en sammanställning av alla bedömningar. I bedömning av uppförande tas elevens själv-bedömning och kamratbedömning i beaktande.

Vitsord i uppförande ges verbalt i årskurserna 1-3 och med siffror i årskurserna 4-6, förutom i skilje- och avgångsbetyg.

Målsättning för gott uppförande i årskurserna 1-6

Eleven

  • Respekterar andra individer och andras individers arbete, samt människors olikheter
  • Följer instruktioner och skolans ordningsregler
  • Främjar och respekterar arbets- och studiero samt tar bra hand om omgivningen och skolans redskap
  • Agerar enligt god sed i olika situationer (bl.a. när man hälsar, i matsalen, fester) och främjar en positiv och uppmuntrande atmosfär
  • Utvecklar det egna beteendet genom självbedömning och handledning

 

Beskrivning av vitsord i uppförande

Vid bedömning av uppförande, försöker man ta elevens utvecklingsskede i beaktande liksom eventuella extraordinära händelser eller förändringar i livet.

Vitsorden är 4-10

10 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett utmärkt sätt

 9 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett berömligt sätt

 8 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett gott sätt

 7 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett nöjaktigt sätt

  6 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett försvarligt sätt

  5 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett hjälpligt sätt

  4 – Eleven har inte uppnått målen för gott uppförande. Skriftlig förklaring

 

Betyg

I Vichtis kommun finns den grundläggande utbildningens betygsmodell i administrations programmet (Primus).

10                  Utmärkt: Eleven överträffar i nästan alla avseenden Utbildningsstyrelsens krav för goda kunskaper i ämnet.

9                    Berömlig: Eleven överträffar i flera avseenden Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper i ämnet.

8                    God: Eleven visar goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

7                    Nöjaktig: Eleven visar i flera avseenden goda kunskaper enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper i ämnet.

6                    Försvarlig: Eleven visar i vissa avseenden goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

5                    Hjälplig: Eleven visar bara i någon utsträckning och i vissa avseenden goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

4                    Underkänd: Eleven har inte uppnått försvarligt vitsord.

Vitsorden skrivs i läsårsbetyget i numerisk form i klasserna 4 – 6, sifferbetygen kan kompletteras med verbalbedömning. I skilje- och avgångsbetyg antecknas inget nummer för uppförande.

Mellanbetyg ges i årskurserna 1-6.

Mellanbetyg utfärdas enligt tidtabellen i den skolspecifika läsårsplanen. Mellanbetygsmodellen finns i administrations programmet Primus. Bedömningen kan vara verbal- eller sifferbedömning. I årskurserna 1-3 är bedömningen verbal. Årskurserna 4-6 har sifferbedömning, som kan vid behov kompletteras med verbalbedömning. Som tillägg till mellanbetyget, kan bedömningsdiskussioner hållas med eleven och vårdnadshavaren. I årskurserna 1-6 kan man ha bedömningsdiskussioner 3-6 gånger.

Bedömningsdiskussionens principer

Syftet med diskussionen är att informera om elevens uppnådda resultat och framsteg, samt att sätta upp nya mål för det framtida arbetet. Meningen med bedömningsdiskussioner är att höra elevens egna, lärarens och vårdnadshavarens åsikter.

  • Diskussionens huvudpunkter är inlärning, studieteknik och framsteg i olika ämnen. I diskussionen skall elevens styrkor framkomma samt de inlärningsområden som borde utvecklas. Dessutom går man igenom övriga för eleven aktuella saker.
  • Diskussionen skall vara öppen och tillitsfull och man bör förbereda sig grundligt på förhand.
  • Klasslärare ordnar diskussionstillfället i skolan. Vid behov kan elevens andra lärare också delta.
  • Klassläraren får information om bedömning av andra lärare som undervisar eleven samt av övrig personal i skolan.
  • Bedömningsdiskussionerna är en del av lärarens arbete.
  • Eleven och vårdnadshavarna informeras om de olika bedömningsformerna åtminstone vid läsårets början.
  • Föräldrarna deltar i bedömningsdiskussionen.

Bedömningens former

I varje skolas läsårsplan, utvärderas årligen läroplanens förverkligande. I en gemensam utvärdering utvärderas den grundläggande utbildningen i Vichtis d.v.s. inlärnings- och verksamhetskultur, värderingar, linjedragningar, verksamhetens funktioner, målsättningar och uppnådda målsättningar. I utvärderingen deltar vårdnadshavarna, föräldraföreningen, gemensamma elevvårdsgruppen eller/och samarbetspartners för att svara på frågor. Personal och elever deltar i utvärderingen på eget håll, t.ex. i klass- och lärarmöten. Läraren skall också utvärdera sin egen insats och försöka utveckla det egna arbetet utifrån responsen. I den skolspecifika läsårsplanen fastslås modeller och tidpunkt för övrig information och respons.

Bedömning och samarbete med vårdnadshavare

Mångsidig och tillräcklig bedömningsrespons skall utöver läsårsbetyget ges åt eleven och vårdnadshavaren. Information bl.a. om elevens framsteg, styrkor och områden som behöver förbättras ges åt vårdnadshavaren. Bedömningsrespons kan man ge som mellanbetyg, olika informationsbrev, i bedömningsdiskussionerna eller på andra sätt.

Samarbetet med hemmen är en del av god bedömningskultur. Också vårdnadshavarna kallas med till bedömningen. Vårdnadshavaren bedömer barnets arbete, ansträngning, utveckling av kunskaper och färdigheter samt hur hen tar hand om skolsakerna. Samtidigt kan vårdnadshavaren bedöma sitt eget sätt att stöda och hjälpa barnets skolgång samt att ge uppmuntrande och positiv respons. Vårdnadshavaren kan också delta i att sätta upp mål tillsammans med barnet och läraren. Vårdnadshavaren kan också ge konstruktiv kritik till läraren eller skolan t.ex. i samband med utvärderingssamtalet. Vårdnadshavarnas bedömning av sig själv, sitt barn och skolan ger en bra samarbetskanal mellan skolan och hemmet och ger transparens i skolarbetet.

Bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt (godkänd/underkänd).

Fastsättning 1

 

Planer och program som kompletterar läroplanen

Den finlandssvenska kulturstigen

Den finlandssvenska kulturstigen för Nätverket Vi10

 

Nätverket Vi10s kulturstig kan till en viss del antingen ersätta eller komplettera den lokala

läroplanens kulturfostran. Inom Nätverket Vi10 poängteras den finlandssvenska aspekten, eleverna deltar också i den egna kommunens kulturutbud. Inom Vi10 har vi för avsikt att arrangera gemensamma svenska kultursatsningar t.ex. teaterbesök och konserter.

Den finlandssvenska kulturstigen är en mycket viktig del av läroplanen för att stärka och främja den finlandssvenska identiteten och språket. I alla elevers hem är den finlandssvenska kulturen inte en självklarhet vilket medför att kulturstigen också har ett mervärde för dem.

 

Teater och drama

Eleverna borde årligen få uppleva svenskspråkig teater, antingen så att teatern besöker skolan eller att skolan besöker en teater. De sju kompetenserna kan inkluderas i för- och efterarbetet samt via teaterns publikarbete. Man kan t.ex. diskutera pjäsen inför besöket. Eleverna kan t.ex. skriva en teaterrecension. Frågeställningar, öva sig på att ställa frågor och ge svar på frågor. Man kan sambinda teaterupplevelsen med en presentation av författaren.

 

Drama

Eleverna skall arbeta med drama i skolan. Via ”kultur i skolan” (www.kulturfonden.fi) kan man anlita en dramapedagog. Via projektet det mångkulturella feståret (http://www.festar-juhlavuosi.info/) får man också in mycket drama i undervisningen..

 

Konserter

Eleverna skall under åk 0 – 6 besöka en konsert. Före besöken kan man presentera instrumenten på svenska. Man kan också bjuda in kommunens musikinstitut för att förevisa instrumenten och locka elever att pröva på dem. Skolorna kan också anlita t.ex. Konsertcentralen rf. som har som mål att främja musikverksamhet i fostrande och undervisande syfte i skolor och daghem. http://www.konserttikeskus.fi/p-svenska/

 

Konst, bildkonstundervisning

Skolan bjuder in konstnärer och besöker museer.

Ateneum borde besökas minst en gång under åk 0 – 6. Eleverna får stifta bekantskap med de

stora finländska konstnärerna från guldåldern. Skolbesöken kan kombineras med arbete med Ateneums kulturpedagog, men då är det viktigt att boka tillfället i god tid före besöket.

Eleverna bekantar sig med den finlandssvenska bildkonsten, t.ex. via samarbete med Stiftelsen Pro Artibus. www.proartibus.fi. Stiftelsen kan besöka skolorna och presentera finlandssvenska konstnärer och konstverk. Pro Artibus kan också låna ut konst till skolorna och offentliga byggnader. http://proartibus.fi/sv/samlingen/#Deponeringsverksamhet

 

Den finlandssvenska litteraturen och författarna

Eleverna bekantar sig med finlandssvensk litteratur och författare. Eleverna möter

finlandssvenska författare t.ex. via författarbesök. Bokmässan kan vara ett besöksmål. Via Lisi Wahls stiftelse kan skolans Hem och skola förening ansöka om litteraturpaket. Ebban är ett bra verktyg för att möta den finlandssvenska litteraturen. Skolorna kan också enligt sina resurser boka författare, hitta läsprojekt, som den årliga Läsveckan i april, via Läscentrum www.lukukeskus.fi.

 

Historia

För att få kontakt till det specifikt svenska i Finland kan eleverna besöka Borgå. Borgå är en

medeltida stad, där finns också det svenska stiftet med domkyrka samt Runebergs hemmuseum. Tavastehus slott lyfter fram Finlands och Sveriges gemensamma historia under medeltiden. Eleverna kan bekanta sig med Sveaborg som beskriver Finland på 1700-talet. Under ett besök i Nationalmuseet bekantar man sig med Finlands förhistoria och de delar som hör till åk 4 – 6 läroplan.

 

Massmedia

Eleverna får kontakt med det finlandssvenska medieutbudet genom att arbeta med

de finlandssvenska dagstidningarna och andra medier. Det främjar den språkliga och

kulturella identiteten, stärker läsförmågan, stimulerar till debatt och tränar den muntliga

framställningsförmågan samt övar bildanalys. Eleverna arbetar också med en mediekritisk och – analytisk läs- och diskussionskultur – en kultur som på många olika sätt stöder och strävar till ett aktivt medborgarskap.

Skolorna kan besöka HBL och YLE och bekanta sig med mediearbetet. På www.tidningeniskolan.fi finna material som stöder arbetet i klassen. Man kan också beställa blancotidningar från tidningshusen. Man kan också bjuda en journalist till skolan. Tidningen i skolan firas i början av februari. Skolorna inom Vi10 producerar egna nyhetsprogram TioNytt, som publiceras på nätet. Detta samarbete fortsätter skolorna med.

 

Sport

Stafettkarnevalen, är en finlandssvensk manifestation som vi uppmuntrar skolorna att delta

  1. Skolorna uppmanas till att delta i även i andra finlandssvenska idrottsevenemang såsom

Finlandssvenska mästerskapen i slalom.

För att introducera finlandssvensk dans och ringdanser kan man anlita Brage http://www.brage.fi.

Organisationerna såsom Finlands svenska idrott FSI, Folkhälsan, Naturskolan kan bidra med

idrottslekar och upplevelser i naturen. Nätverket samarbetar med gemensamma idrottsevenemang.

Kom ihåg att fira och uppmärksamma finlandssvenska traditioner och dagar:

Svenska dagen, Lucia, Topeliusdagen, Runebergsdagen, Självständighetsdagen

Svenskspråkigt arbete på språköarna i finska stift

På webbsidan ”Svenskspråkigt arbete på språköarna” (http://bit.ly/1Z7sHXr) hittas samlad

information och användbart material för dem som har svenska som modersmål, vill delta i svensk verksamhet eller arbetar med svenska församlingsmedlemmar bosatta utanför Borgå stift. Mankan kontakta branschsekreteraren för mer information.

 

Gemensamt för Vi10

Styrgruppen för Vi10 tar årligen ställning till vilket kulturutbud som eleverna besöker tillsammans.

Besök kan göras till:

  • Svenska teatern, Ateneum, Nationalmuseet, HBL/ YLE
  • Borgå, domkyrkan, Runeberg
  • Stafettkarnevalen
  • Ett besök på Sveaborg
  • Åbo, domkyrkan, slottet alt Tavastehus slott
  • Teatrar

Besöken kan delas upp årskursvis t.ex. åk 0 – 2, 3 – 4, 5 – 6.

Språkstrategi för regionens svenska skola

Språkstrategi inom Nätverket Vi10 för den svenska småbarnsfostran och den

grundläggande utbildningen i kommunen.

Kommunen erbjuder småbarnsfostran och grundläggande utbildning på svenska för barn och

unga i åldern 0-15 år, antingen i den egna kommunen eller som köpavtal med andra kommuner eller tredje sektorn.

Språkstrategin har utarbetats för att stärka det svenska språket och ingår i enheternas läroplaner och läsårsplaner. För att utveckla barns och ungas svenska skapar vi lärmiljöer som är språkstödjande i fråga om arbetsmetoder och -material. Vi strävar efter en positiv atmosfär där barn och unga utvecklar sina sociala och kommunikativa färdigheter. Den pedagogiska verksamheten stöder språket kontinuerligt, bl.a. genom berättande, läsande och skrivande.

Vi utnyttjar det svenska kulturutbud som erbjuds och bekantar oss med finlandssvensk kultur utanför skolan. Det är också viktigt att elever på språköarna har möjlighet att ta sig till och vistas i svenskspråkiga miljöer där de kan verka på svenska. Vi samarbetar med daghemmen, förskolorna och skolorna inom Nätverket Vi10 för att stärka och stödja den svenska och tvåspråkiga identiteten. Samarbetet inom Nätverket Vi10 ger eleverna möjlighet att kommunicera med jämnåriga på svenska. Eleverna deltar i samarbete med kommunens finskspråkiga skolor, så att bägge språken och kulturerna möts. Vi ser det som viktigt att stärka barns och ungas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Barn och unga med annan språkbakgrund än en enspråkigt svensk ges möjlighet att utveckla undervisningsspråket och samtliga barn och unga uppmuntras att utveckla alla sina språk. Pedagogerna och personalen fungerar tillsammans med vårdnadshavarna som språkliga förebilder. Vårdnadshavarna uppmuntras att stöda utvecklingen av undervisningsspråket. Skolarbetet och undervisningsspråket berikas av samarbete med vårdnadshavarna och aktörer utanför skolan.

Viimeksi päivitetty 25.05.2018

Yhteystiedot

Sivistysjohtaja Marjo Ojajärvi

050 5373340

Pedagoginen sihteeri Hanna Arvilommi

044 042 1563

Sähköpostiosoitteet ovat muotoa etunimi.sukunimi(at)vihti.fi

 

 

 

 

14 Vichtis läroplan 2016

Kapitel 1-6

  1. Uppgörandet av den lokala läroplanen

De nationella grunderna för den grundläggande utbildningens läroplan blev klara 2014 (Utbildningsstyrelsen). De tas i bruk i kommunerna 1.8.2016. Till denna läroplan har Vichtis kommun gjort en egen lokal läroplan (Lp) som kompletterar den nationella läroplanen från kommunens synvinkel.

Vichtis lokala läroplan är ett strategiskt och pedagogiskt verktyg som styr utbildningsanordnarens verksamhet och skolornas arbete. Skolornas årligen uppgjorda läsårsplan för läsåret kompletterar och uppdaterar läroplanen. Läroplanen för den grundläggande utbildningen och planen för läsåret godkänns av nämnden för fostran och utbildning Vichtis.

Uppbyggnad av läroplanen i Vichtis

I Vichtis kommun uppgörs en kommunal läroplan. I den kommunala läroplanen bestäms grundutbildningens uppfostringsarbete, utbildning, inlärningens bedömning, stöd, handledning, elevvård, samarbete mellan skolan och hemmet samt övrig verksamhet. Ytterligare lyfts det i den lokala läroplanen fram definierade målsättningar och övriga för undervisningen väsentliga linjedragningar ur en lokal synvinkel. Läroplanen för Vichtis kommun offentliggörs enligt de nationella kriterierna. Läroplanen offentliggörs på kommunens hemsida.

Vichtis kommun erbjuder grundläggande utbildning på finska för årskurs 1-9 och på svenska för årskurs 1-6. Kommunvisa läroplaner görs på finska, och översätts till svenska när den lokala läroplanen är klar. Den svenskspråkiga läroplanen används i Nummela skola. Svenskspråkiga elever går årskurserna 7-9 i närkommunerna, i huvudsak i Lojo eller Helsingfors.

Skolornas årliga läsårsplan görs av hela undervisningspersonalen. Läsårsplanen presenteras åt vårdnadshavarna under föräldramöten som ordnas vid läsårets början. Skolorna tar enligt egen kutym med eleverna i förberedningarna av nya läsårsplanen. Elevernas och vårdnadshavarnas deltagande i planeringen av läsårsplanen dokumenteras separat i skolornas egna läsårsplaner.

Timfördelningen för den svenskspråkiga undervisningen förbereds av personalen i Nummela skola. Timfördelningen presenterades på föräldramötet i Nummela skola samt finns till påseende på kommunens hemsida. Nummela skola tog i bruk den nya timfördelningen 1.8.2016.

Skolan som verksamhetsmiljö

Eleverna har rätt till en trygg skolmiljö, på samma sätt som undervisningspersonalen har rätt till en trygg arbetsmiljö. Skolans läsårsplan som uppdateras varje år, innehåller verksamhetsmodeller och planer på hur man kan befrämja elevernas skolgång, säkerhet och välmående. Att uppfostra, förebygga och värna om elevernas välmående hör till varje vuxens uppgift oberoende arbetsuppgift. Samarbetet är långsiktigt planerat och resultaten värderas tillsammans med alla samarbetspartners. Elevvården som hör till läroplanen samt samarbetet mellan skolan och hemmet har planerats tillsammans med Perusturvakuntayhtymä Karviainen

Vichtis kommun försöker på olika sätt försäkra sig om att inlärningsomgivningen är den bästa möjliga:

  • Personalens arbetsskyddsärenden, som inomhusluftschema och nära ögat-situationer samt försäkringsärenden hittas på kommunens nätsidor: http://info.vihti.fi/henkilostoasiat/tyosuojelu/SitePages/Kotisivu.aspx
  • Principerna för serviceavtal för underhåll av fastigheter hittas också på nätet: https://www.vihti.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vihti/embeds/22075_tekympa_esite.pdf

Lokala planer

Läroplanen är ett dokument som påverkas av många lokala redan befintliga planer:

Vichtis kommuns strategi

Småbarnsfostran

Förskolans läroplan

Förberedande inlärningsplan för grundutbildning

Integrationsprogram

Gymnasiets läroplan

För- och eftermiddagsverksamhet

Välbefinnandeplan enligt barnskyddslagen

Elevvårdsplan

Jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen

I jämställdhetsplanen finns det utfärdat instruktioner (bildningscentralen-grundläggande utbildningen-elevvård), som är som grund när de skolspecifika jämställdhets- och likaberättigandeplaner skrivs in i läsårsplanen.

Kommunens jämställdhetsplan blir klar i oktober 2016.

Planen för hållbar utveckling, miljöstrategi och verksamhetsplan

Skolspecifik kulturutbildningsplan och händelser skrivs in i läsårsplanen.

2012 års plan för hållbar utveckling finns på intranät: bildningscentralen-styrelse-budgetmålsättning-hållbar utvecklingsplan-utbildningens resultatområde.

Informationsstrategi

Vichtis kommuns elektroniska välfärdsrapport våren 2016.

Deltagande i uppgörandet av läroplanen

I uppgörandet av Vichtis lokala läroplan har många personer deltagit. Planeringen började 2013, och då började också personalen arbeta med läroplanen.

I Vichtis ordnas varje år en fortbildningsdag, enligt gällande avtal. Under hösten 2013 och 2014 var temat för utbildningsdagarna den nya läroplanen. Under läsåren 2014-2015 har skolorna uppmanats att gå igenom och bekanta sig med de nationella grunderna för den nya läroplanen. I januari 2015 ordnades i varje skola en fortbildningsdag, där temat var mångvetenskaplig inlärning.

För att förbereda sig för läroplansarbetet har det ordnats på hösten 2012 informations- och kommunikationsdag samt utbildningar om temat åt personalen främst under läsåren 2013-2014 och 2014-2015. Fortbildningar i informations- och kommunikationsteknik ordnas fortfarande åt personalen.

I samband med beredningen av läroplanen, gjordes en kommunspecifik utvecklingsplan för utbildningar på våren 2014. Till detta har skolspecifika utvecklingsplaner gjorts på hösten 2014.  Med utvecklingsplanerna har man försökt identifiera saker som kan påverka undervisningen ur ett lokalt perspektiv.

Småbarnsfostran har varit med på grundläggande utbildningens läroplansdagar, speciellt teman som flexibel för- och grundskoleutbildning samt elevvård förbereddes tillsammans. Gymnasiet har också deltagit i läroplansdagarna.

Vichtis kommuns center för grundläggande utbildningen ordnade ett gemensamt seminarium för alla nämnder sommaren 2014, där temat var att fastslå kommunens strategi, kriterier för läroplanen och övriga centrala dokument samt grundutbildningscentrets gemensamma vision från ett lokalt perspektiv (i början av kapitlet).

Skolornas deltagande

Nummela skola tog i bruk den nya läroplanen 1.8.2016, för mera information se skolans hemsida eller Wilma-sida.

Andra organ som varit med och sammanställt och förverkligat läroplanen

  • Föräldrar-elever-lärare
  • Elevvårdspersonal, Karviainen
  • Mat- och städservice
  • Servicetjänster
  • Bibliotek
  • Samarbete med ungdoms-, bibliotek-, motions och kulturorganisationer samt församlingar, företag och andra lokala organisationer som Företagsbyn, museer och ungdomsföreningar.

Uppföljning av läroplanens förvekligande, bedömning och utveckling

För rektorerna ordnas i mars varje år läroplanens utvärderingsdag, där går man igenom förändringsförslag och de framställs åt nämnden i juni. Timfördelningen utvärderas samtidigt. I slutet av vårterminen utvärderas läsårsplanen och så gör man grunderna för följande års läsårsplan. Skolorna ger utvärderingen av läsårsplanen till pedagogiska sekreteraren, som sammanställer utvärderingarna för nämnden. Respons och förbättringsbehov tas i beaktande i följande års budget samt vid formuleringen av målsättningarna.

När man organiserar undervisningen, försöker man ta förändringar som sker i världen utanför skolan i beaktande, och uppdatera läroplanen för att förstärka skolans roll i att bygga upp en framtid med hållbar utveckling både enligt nationella och lokala krav. Alla uppdateringar i läroplanen skall godkännas av nämnden för fostran och utbildning.

Under läsåren 2016-2017 och 2017-2018 kommer det att göras uppdateringar och förändringar i den nu befintliga lokala läroplanen.

  1. Värdegrund och inlärningssyn

Värdegrundsdiskussionerna skapar en grund både för läroplanen och det gemensamma utbildnings- och fostringsarbetet.

Förskolans, grundskolans och gymnasiets värdegrund fastslogs i januari 2016. Målsättningen var att skriva ner hur grundvärderingarna i läroplanen och i Vichtis kommun syns i vardagen på skolorna. Som material användes skolornas och förskolornas definiering av värde- och inlärningssyn samt kommunens värdegrund och strategi. I läsårsplanen anges skolornas egna värderingar.

Vichtis kommuns inlärningssyn fastställdes på Läroplansdagen 3.3.2016. Under våren 2016 arbetade skolan och förskolan på den egna arbetsplatsens värdegrund utifrån värdegrundseminariets ramar. Grundläggande utbildningens värdegrund är i linje med Vichtis kommuns värden. Värderingarna uppdateras och utvärderas i samband med kommunens strategiarbete. Skolorna utvärderar kontinuerligt sin verksamhet, sina värderingar och hur dessa tar sig uttryck i praktiken dvs. i inlärningen och vid bedömningen.

Värderingar för den grundläggande utbildningen i Vichtis

 

Varje elev är unik och har rätt till bra undervisning

Vichtis kommuns strategi och värderingar 2014-2017 (kundservice, ansvarsfullhet, jämställdhet, öppenhet och gemenskap) är t.ex. i linje med läroplanens grundvärderingar vid punkten Varje elev är unik och har rätt till bra undervisning. Speciellt service och jämställdhet poängterar allas rätt till en bra utbildning och framgång i skolarbetet.

Medmänsklighet, allmänbildning, jämställdhet och demokrati

Vichtis kommun uppmärksammar i utvecklingen av skolorna principerna med jämställdhet och jämlikhet.

Kulturell mångfald är en rikedom

Vichtis kommun vill understryka, att barn och ungdomar med olika kultur- och språkbakgrund är med och skapar ett fortgående samspel i lekar, spel och annan typ av inlärning i skolgemenskapen.

En hållbar livsstil

Vichtis kommuns grundutbildning samarbetar med lokala aktörer för att upprätthålla värderingarna för en hållbar livsstil.

Inlärningssyn i Vichtis

 

Eleven deltar aktivt i inlärningen och lärandet sker i växelverkan med andra elever, lärare och andra vuxna i olika inlärningsmiljöer. Eleven söker, sammanställer, delar, bedömer och skapar tillsammans med andra eller ensam. Att lära tillsammans främjar elevernas kreativa, kritiska tänkande och främjar deras problemlösningsförmåga. Att lära sig att lära och sätta upp målsättningar övar man på under hela grundskolan.

Att lära sig att lära är målsättningen och där beaktas elevens ålder, naturliga nyfikenhet, intressen, styrkor och det eleven uppskattar. Att lära sig att lära handlar om att hitta den inre motivationen. Det stöder studerandens välbefinnande och förstärker elevens jag-bild. Målsättningen är att hitta elevernas personliga styrkor. Då eleven blir medveten om vad hen vill lära sig, och hur man kan lära sig, klarar hen sina fortsatta studier och självförtroendet förstärks.

oppimiskäsitys kaavio svensk

Värdegrund och inlärningssynens verkställande, uppföljning och bedömning

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (Utbildningsstyrelsen), värderingar och inlärningssyn är det centrala för all inlärning. Inlärningssynen ramar in alla ämnens målsättningar. Inlärningen bedöms i de olika ämnen, lärarna försäkrar sig om att de egna ämnens målsättningar uppfylls.

Inlärningsförståelsens förverkligande syns i skolornas inlärningsmiljö, verksamhetskultur, arbetssätt och bedömningen enligt de nya principerna. I varje skola försäkrar man sig om att förändringarna syns i den egna skolan.

Årskalender för bildningsnämnden uppföljning och bedömning av värdegrund och inlärningsförståelse

  • September: Lärarkollegiets fortbildningsdag
  • Oktober: Läsårsplanernas statistik
  • Januari (1/2 fortbildningsdag: skolspecifik bedömning av värderingar och inlärningsförståelse
  • Mars: Skolornas egen utvärdering av läroplan
  • April-maj (1/2 fortbildningsdag: Skolspecifik bedömning av läsårplanen ”bedömning av verksamheten”
  • Utvärdering av mångvetenskapliga inlärningshelheter
  • Utvärdering av mångsidig kompetens
  • Juni: Sammandrag till nämnden för fostran och utbildning

Under höstens föräldramöten presenteras skolornas värdegrund och målsättningen för läsåret. Under fortbildningsdagen i januari deltar lärarkollegiet och utvärderar värdegrunderna. Skolspecifika ärenden fastställs i läsårsplanen.

Rektorerna håller varje år (i maj) en utvärderingsdag, där man går igenom värderingarna och ger förslag till förändringar som förs vidare till nämnden för fostran och utbildning i juni. Förändringarna träder i kraft när följande läsår börjar.

  1. Den grundläggande utbildningens uppgift, mål och mångsidig kompetens

 

Den grundläggande utbildningens uppgift

I Vichtis implementeras den nationella synen på den grundläggande utbildningens uppgift. Den grundläggande utbildningen är skolsystemets grundsten och fortsättning på förskolans pedagogiska arbete. Den grundläggande utbildningen erbjuder eleverna möjlighet att lägga grunden till en bred allmänbildning och goda förutsättningar att fullgöra sin läroplikt.

Varje skola i Vichtis har som uppdrag att undervisa och fostra. Det betyder att stöda elevens inlärning, utveckling och välbefinnande i samarbete med hemmet. Den grundläggande utbildningen ska erbjuda eleverna möjlighet att på ett mångsidigt sätt utveckla sin kompetens. Den ska ge eleverna en positiv identitet som människor, lärande individer och samhällsmedlemmar. Den grundläggande utbildningen ska fostra eleverna till kännedom om de mänskliga rättigheterna och till att högakta och försvara dem.

Den grundläggande utbildningens samhälleliga uppdrag är att främja jämlikhet, likabehandling och rättvisa.  Den grundläggande utbildningens uppdrag är att för sin del förebygga ojämlikhet och utslagning samt att främja jämställdhet mellan könen.

Den grundläggande utbildningens kulturella uppdrag är att främja mångsidig kulturell kompetens och en högaktning av kulturarvet samt öka förståelsen för kulturell mångfald.

I den grundläggande utbildningen ska eleverna lära sig att vara öppna för förändringsbehov, bedöma dem kritiskt och ta ansvar för val som påverkar framtiden. Global fostran i den grundläggande utbildningen skapar förutsättningar för en rättvis och hållbar utveckling.

Mål för den grundläggande utbildningen

Det centrala målet med den grundläggande utbildningen är att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Undervisningen och fostran ska stödja att eleverna utvecklas till harmoniska människor med god självkänsla. Undervisningen skall främja förståelsen för och kännedomen om kulturer samt traditioner som baserar sig på ideella, ideologiska och religiösa, såsom kristna, grunder. Vidare ska undervisningen främja kännedomen om och förståelsen för den västerländska humanistiska traditionen. Eleverna ska lära sig att respektera livet, andra människor, naturen och människovärdets integritet.

All verksamhet ska stärka jämlikhet och likabehandling i utbildningen samt förbättra färdigheten att lära sig och förutsättningarna för livslångt lärande.  I förordningen betonas att lärmiljöerna ska vara interaktiva och att lärande utanför skolan ska ses som en resurs i undervisningsarbetet.

Utgående från målen i statsrådets förordning ska undervisningen ses som en helhet som ska utveckla sådan allmänbildning som behövs i den tid vi lever nu och som skapar grund för livslångt lärande. Utöver kompetens inom olika vetenskapsgrenar ska man sträva till en ämnesöverskridande kompetens. Därför fastställer grunderna för läroplanen såväl mål och innehåll för gemensamma läroämnen som mål för kompetensområden och mångvetenskapliga lärområden som förenar olika läroämnen. För att målen ska nås i Vichtis krävs systematiskt samarbete och utvärdering av hur målen förverkligats.

Lokala perspektiv som kompletterar den grundläggande utbildningens uppdrag och syns i det praktiska genomförandet

Timfördelning till den svenska undervisningen:

Nummela skola tuntijako

Timfördelningens nya grunder

Skolorna bestämmer utifrån resurserna hur man förverkligar allmän, intensifierad och specialundervisning.

Mångsidig kompetens

laaja-alaiset svensk

Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden en bred kompetens som överskrider och förenar olika vetenskapsområden. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja.  Kompetens innebär förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Speciellt viktigt är det att uppmuntra eleverna att lära känna sina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter och sätta värde på sig själv.

I det följande beskrivs de sju delområdena inom mångsidig kompetens och deras betydelse.

Målen för mångsidig kompetens preciseras i årskurshelheterna. Målen har beaktats vid beskrivningen av mål och centralt innehåll för läroämnena. Sambandet mellan läroämnets mål och mångsidig kompetens framgår ur läroämnesbeskrivningarna.

Förmåga att tänka och lära sig (K1)

Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva som lärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är hur man lär sig att göra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer.

Eleverna ska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, hämta ny kunskap och utgående från den granska sitt eget tankesätt. Som medlemmar i skolans lärande gemenskap får eleverna stöd och uppmuntran för sina idéer och initiativ.

Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra för att lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna ska ha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser.

Färdigheten att lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.

Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)

Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och dess kulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.  Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De ska också få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har för den egna utvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickliga språkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt, t.ex. på matematiskt språk.

Att ta hand om sig själv och vardagskompetens (K3)

Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att öva färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande i sin omgivning. De ska få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig del av vardagskompetens och självreglering. De ska få lära sig att känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet, säkerhet samt att skydda sitt privatliv och sin personliga integritet.

Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi, dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfull användning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.

Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter, att granska reklam kritiskt, känna till sina egna rättigheter, känna ansvar och etisk konsumtion. Eleverna uppmanas att dela med sig och vara sparsamma.

 

Multilitteracitet (K4)

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Med texter avses här olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring sig och för att skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. För att eleverna ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna kan dra nytta av texter som intresserar dem själva och på så sätt hitta sina egna styrkor. Eleverna lär sig utnyttja texter och innehåll som intresserar dem, dessutom lär hen sig att delta aktivt och påverka.

Digital kompetens (K5)

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används, fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2) Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Det är viktigt att de upplever glädje över att arbeta tillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. På så sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg. Eleverna ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld.

Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6)

Arbetslivet, yrken och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskraven än tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna får erfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetet ska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskap samt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egna karriären.

Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centrala branscherna är. Förmåga att sysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklas genom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inom nätverk. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planera arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. Eleverna övar sig att uppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationen förändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det.  Eleverna skall lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.

Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Skolan ska stärka varje elevs delaktighet. Samtidigt ger den grundläggande utbildningen eleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiska rättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt.

Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse för frågor som gäller skolan och samhället. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Elevernas rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder och utvecklingsnivå ska respekteras i skolan.  Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället och att använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig eleverna att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler, överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna att uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att öva sig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.

Lokala prioriteringar som gäller mångsidig kompetens

De lokala betoningarna på mångsidig kompetens beror på elevens ålder och utvecklingsnivå. Varje skola väljer varje år olika betoningar på mångvetenskapliga studiehelheter och annan undervisning. Eleverna deltar i planeringen och verkställandet av den. Planen för mångsidig kompetens beskrivs i skolans läsårsplan.

Arrangemang, åtgärder och uppföljningar för att säkerställa målsättningarna för mångsidig kompetens.

Mångsidig kompetens är inflätat i målsättningarna för olika läroämnen. När läraren planerar undervisningen plockar hen ur det egna ämnet de målsättningar som läraren vill betona under ifrågavarande inlärningshelhet, i utvärderingen och planerar även genomförandet av utvärderingen utifrån det formativ utvärdering: självbedömning, kamratbedömning och summativ bedömning. Mer specifika målsättningar finns i ämnesavsnitten för läroplanen.

I samband med utvärderingen av läsårsplanen, skall varje lärare/team bedöma om målsättningarna för mångsidig kompetens har förverkligats. Som en del av utvecklingssamtalet går man igenom lärarens/teamets utvärdering. Eleverna tas med i utvärderingen på ett för åldern lämpligt sätt. Med hjälp av utvärderingen planerar man nästa års betoningar för mångsidig kompetens.

  1. Verksamhetskultur och lärmiljö

Lokala mål och specialfrågor styr val av lärmiljö, arbetssätt och deras utveckling

Varje skola specificerar den egna verksamhetskulturen samt målsättningar för att utveckla arbetssätt, gemensamma verksamhetsprinciper samt samarbeten och övriga praktiska lösningar i läsårsplanen. Läsårsplanerna görs i början av höstterminen och utvärderas under fortbildningsdagen på våren. De skolspecifika utvärderingarna sammanställs och ges till nämnden för fostran och utbildning. I ämnesavsnitten förklaras målsättningarna för inlärningsmiljö och arbetssätt noggrannare.

Mångvetenskapliga lärområden

Undervisningen ordnas dels som ämnesspecifik och dels integrerad. Sätt att integrera på är att ha gemensam inlärning och samarbeta med andra lärare, ordna temadagar eller evenemang och mångvetenskapliga inlärningshelheter.

Vid integration är det viktigt att förhålla sig positiv till samarbetet och förbinda sig till det gemensamma målet.  Att uppmärksamma andra, ge positiv och konstruktiv kritik. Att alla vill och har möjlighet att påverka och ta ansvar hjälper integrationen.

oppilashuolto svensk

 

Genomförandet styrs av lokala mål

Under planeringen av läsårsplanerna bestämmer skolorna om skolspecifik helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga utbildningshelheter.

Principer för verksamhetssätt och verkställande

På kommunal nivå är det möjligt att bestämma om gemensamma teman, av vilka mångvetenskapliga utbildningshelheter verkställs. Om det något år inte finns på kommunal nivå ett gemensamt tema kan skolorna verkställa egna mångvetenskapliga utbildningshelheter enligt eget intresse, resurser och inom ramarna för den egna intressegruppen.

På de enskilda skolorna är det viktigt att definiera olika ämnessamarbeten och övrigt samarbete samt arbetsfördelningen för att verkställa utbildningshelheterna. Läroämnen väljs utifrån vad som krävs för ämnet. Dock så att alla läromedel används i sin tur för att säkerställa inlärningshelheten.  Mångvetenskapliga lärområden kan vara olika långa, dagar, en månad, ett helt läsår, 1h/vecka, det bestäms av skolan. Utbildningsstyrelsens rekommendation är 1 vecka/år beroende på elevens årsveckotimmängd. Flexibla grupper kan och skall användas för att stöda inlärningen.  Eleverna deltar i planeringen av helheterna.

Innehåll och mål

Målsättningen är, att eleverna väljer tillsammans med läraren mångvetenskaplig läroämne/ämnen. Målsättningen är att eleverna deltar i planeringen och att innehållet i lärområdena intresserar eleverna. Innehållet skall vara i enlighet med skolans värderingar, inlärnings- och verksamhetskultur.

Om de mångvetenskapliga lärområdenas mål och innehåll och om hur de förverkligas ska beslutas i den lokala läroplanen och preciseras i skolans läsårsplan

Bedömning

Både elever och lärare deltar i bedömningen av mångvetenskapliga läroämnen. Mångsidig kompetens är inflätad i undervisningsmaterialens målsättningar, så att under planeringen av mångvetenskapliga läroämnen plockar läraren in egna målsättningar som läraren vill poängtera och ta med i utvärderingen av inlärningshelheten (formativ utvärdering av processen: självutvärdering, jämförelsebedömning samt summativ bedömning).

Bedömningen och responsen ges under läsåret som en del av den dagliga undervisningen och det dagliga arbetet.

Uppföljning, bedömning och utveckling

Varje skola ser till att varje elev deltar i mångvetenskapliga läroämnen varje år. I skolans årliga utvärdering bedöms och utvecklas mångvetenskapliga läroämnen.

  1. Organisering av skolarbete – Gemensamt ansvar för skoldagen

En bra och trygg skoldag – centrala mål och arbetssätt

Skoldagens huvudmål är inlärning och fostran i en trygg miljö. Skolans personal främjar tryggheten i skolan. Grunden för bra inlärning är trygghet, flexibilitet, trivsel, närvarande lärare och övrig personal i samarbete med vårdnadshavarna. I enlighet med den kommunala elevvården skall hela personalen, oberoende av arbetsuppgifter hjälpa till att främja elevernas välmående och fostran. Det är viktigt att komma ihåg, att kompisar, olika sociala situationer (bl.a. håltimmar och matpauser) samarbete, gemenskap, möjlighet att påverka, lugn och ro, skratt och glädje borde höra till varje elevs skoldag. Lärmiljön skall stöda en trygg, motiverande och varierande skoldag.

Skoldagen består av morgonsamling, lektioner, tillräckligt med pauser och matservering. Skoldagen kan också innehålla stödundervisning, utvecklingssamtal, kvarsittning, klubbar och eftermiddagsverksamhet. Skolorna fungerar aktivt tillsammans med olika företag, föreningar och organisationer för att möjliggöra en mångsidig skoldag. Skolans placering, storlek och elevernas ålder inverkar på skoldagens struktur. Skoldagens uppbyggnad beskrivs i skolans egen läsårsplan. Allt samarbete med utomstående planeras och utvärderas i samband med uppgörandet av läsårsplanen.

Samarbete

Samarbete mellan skolorna innehåller regelbundna rektorsmöten, där man behandlar läsåret 2015-2016 ”tidigt stöd” modell och läsåret 2016-2017 gemensamma ledning. Till lärarnas utbildningsplan hör pedagogiska workshopar och inlärningstorg (info- och kommunikationsteknik) och övriga utbildningstillfällen. I september och januari ordnas utbildningsdagar för alla lärare enligt kollektivavtalet.

Samarbetet inom skolan beskrivs i läsårsplanen på samma sätt som samarbetet med utomstående aktörer.

Elevernas delaktighet

I Vichtis deltar eleverna på olika sätt i olika skolor. Skolarbetet ska ordnas så att det grundar sig på elevernas delaktighet och på att eleverna blir hörda i skolarbetet. Läraren ska se till att eleverna får erfarenheter av samarbete och demokratisk verksamhet i sin egen undervisningsgrupp, i skolan och närmiljön och i olika nätverk, naturligtvis med beaktande av elevens ålder. På individnivå är det viktigt att uppmärksamma också de elever som inte vill eller vågar göra sin röst hörd i en stor grupp. I besvärliga situationer skall man ge möjlighet åt eleven att berätta hur hen skulle lösa problemet. I Vichtis vill vi stöda och uppmuntra eleverna att delta i olika möten som klassplanering, och vara öppna och försöka påverka i de grupper som de tillhör. Eleverna deltar i utformningen av undervisning och lärande på ett lämpligt sätt för deras ålder. Eleverna skall ha en egen planeringsdag i början av läsåret, och regelbundet under hela läsåret. Elevernas deltagande beskrivs noggrannare i skolan läsårsplan.

Centrala målsättningar och praktiska lösningar i samarbetet mellan hem och skola.

I läsårsplanen beskrivs på vilket sätt elever och deras vårdnadshavare har möjlighet att delta i skolårets och skoldagarnas planering.

I skolans vardag kan man dra nytta av föräldrarnas och mor/farföräldrarnas expertis och fritidsaktiviteter på olika sätt. De vuxna kan vara med och bygga utställningar, delta i lektioner, vara med på simhallsbesök eller vara ”läsmormor”. Vuxna kan på ett naturligt sätt tas med i undervisningen t.ex. genom att ha som hemuppgift att intervjua dem.

Gemensamma temakvällar eller evenemang kan vara en del av skolorna vardag, t.ex. utomhusaktiviteter. Föräldrakommittéer är en viktig del i föräldrarnas deltagande i skolans vardag. Att ha en lärare representerad i föräldrakommittén är bra, och i stora skolor kan man ha flera lärare med. I stora skolor har klasserna eller klasskommittén egna kontaktpersoner i föräldrakommittén.

Fjärruppkoppling i undervisningen

Fjärruppkoppling används för att stöda och komplettera inlärning både med kommunens resurser och utomstående experter. Fjärruppkoppling utnyttjas för att med hjälp av en expert fördjupa sig i ett ämne, t.ex. från en skola till en annan.

Fjärruppkoppling kan utnyttjas i följande situationer: religionsundervisning och sällsynta språk, distansundervisning åt sjuk elev (kompletterande undervisning, kan inte ersätta närundervisningen helt), om läraren arbetar på två olika skolor (distans/närundervisning/vecka), samarbete med bibliotek och museum (virtuell), eller för distanstolk/elektronisk tolk.

Undervisning i sammansatt klass

I Vichtis har man sammansatta klasser p.g.a. låg elevmängd eller av pedagogiska skäl. Undervisning i sammansatt ger en bra möjlighet till gemenskap, jämförelse- och modell lärande, integration i undervisningen samt användning av mångvetenskapliga inlärningshelheter.

Timfördelning mellan läroämnen

Vid växelkurser kan årskursernas timfördelning avvika från den kommunala timfördelningen. I sådant fall försäkrar man sig om att totala timantalet förverkligas under lågstadietiden. Så om timantalet något år är större än i kommunala timfördelningen, så jämnar man ut det nästa år.

Övrig verksamhet som stöd för undervisning och fostran

Övrig verksamhet som stöder undervisning och fostran är viktigt för helheten. Eleven har nytta av att få en mångsidig helhetsbild av samhällets olika aktörer redan i grundskolan. Syftet är att öka vidsynthet och jämlikhet.

Skolorna beskriver i sin läsårsplan sina målsättningar och organisatoriska metoder för att stöda den pedagogiska undervisningen och fostran.

Klubb- och eftermiddagsverksamhet i Vichtis

Utbildningsstyrelsen har beslutat om grunderna för Morgon- och eftermiddagsverksamheten (2011). Utgångspunkten när man ordnar eftermiddagsverksamhet, är att kunna erbjuda en trygg miljö efter skoldagens slut. Verksamheten stöder barnets fostran, utveckling och hjälper familjerna i deras uppfostrande roll. Eftermiddagsverksamhet i Vichtis ordnas i huvudsak i skolorna och sammanflätas med deras verksamhet. Dessutom är kommunen med och stöder föreningsverksamhet. Kommunala familjedagvårdare har erbjudit eftermiddagsvård åt skolbarn, om det blivit lediga platser i grupperna.

Eftermiddagsverksamhet erbjuder också Vichtis evangelisk-lutherska församling i Nummela, Ojakkala och i Vichtis kyrkoby. Även privatskolor tagit en del utomstående sökanden till sina eftermiddagsgrupper.

För utvecklingsstörda elever ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet i Kuoppanummi skola.

https://www.vihti.fi/kasvatus-ja-koulutus/koululaisten-iltapäivätoiminta

Samarbete med biblioteket

Syftet med samarbetet mellan den grundläggande utbildningen och bibliotek, är att biblioteket skall bli en bekant plats för alla elever. Biblioteksverksamheten ska uppmuntra eleverna att självmant läsa och välja böcker, tillgodose deras kunskapsbehov, uppmuntra dem att söka information i olika källor och granska informationskällorna. Biblioteket stöder lärarna i mediafostran.

Huvudteman för årskurs 1-3

  • Huvudmålsättningen är att väcka elevernas intresse för hobbyläsning. Alla 1-2 klassister besöker biblioteket (eller biblioteksbuss), och alla får ett eget bibliotekskort. Eleverna motiveras av att få boktips, och barnen lär sig skillnaden mellan fakta- och skönlitteratur.

Huvudtema för årskurs 4-6

  • Biblioteket understöder elevernas hobbyläsning, och stöder eleverna i att skapa sin berättelse. Biblioteken har beredskap att stöda lärarna i upphovsrättsfrågor och informationssökning på nätet. Biblioteket stöder lärarna i utbildning i mediakunskap med syfte att utveckla elevernas mediakunskap

 

https://www.vihti.fi/kultuuri-ja-vapaa-aika/kirjasto

Övrigt samarbete

I enlighet med de nationella grunderna, deltar Vichtis kommun aktivt i samarbete med olika aktörer. Exempel på samarbetspartners:

  • Idrottsföreningar
  • Kulturföreningar
  • Lutherska församlingen
  • Musikinstitutet/musikskolor
  • Byföreningar
  • Företag, företagsbyn, Pikku yrittäjät
  • Ideella organisationer bl.a. Nummelas Pingstförsamling, Sykkivä Sydän Nummelan Adventtiseurakunta, Fritänkarnas förbund

Skolorna beskriver i sina läsårsplaner hur de främjar samarbetet med olika lokala aktörer.

Skolmåltiden

I Vichtis är skolmaten och lunchpauserna som en lektion i näringslära. Enligt lag skall skolmaten vara avgiftsfri, och övervakad av lärare.

Vid skolbespisningen skall eleverna träna på att sammansätta en hälsosam måltid enligt tallriksmodellen samt träna sociala färdigheter. Skollunchen skall vara avkopplande paus från studierna och man skall reservera tillräckligt med tid (minst 30min.). Om skollunchen uppfyller goda kriterier näringsmässigt, utbildningsmässigt och ekologiskt, så kan skolan bli belönad med nationellt diplom. Som grund för skolornas matlistor används finska näringsrekommendationer(2014), skolmatens måltidsrekommendationer (2008), och fullmäktiges beslut om fyra grönsaksrätter per sex veckor (14.2.2011 34§). Matlistorna planeras tillsammans med representanter för skolornas elevkår och Vichtis föräldraförening. De är representerade på minst två möten angående matlistorna varje år. Elevernas egna önskemål serveras 1-4 ggr per läsår. Varje år får eleverna svara på en enkät angående skolmaten.

I skolan samarbetar lärarna och kökspersonalen för att genomföra och utveckla bespisningen. Skolspecifika system och metoder bestämmer man gemensamt genom regelbundna möten.  För föräldrarna kan man planera gemensamma föräldramöten eller tematräffar. Under dessa evenemang kan man bjuda på skolmat, visa skolans kök och  berätta om hur Vihdin ateria fungerar.

Barnens föräldrar kan ansöka om special diet, om barnet av hälsoskäl inte kan äta vanlig mat.

Enligt nationella allergiprogrammet (2008-2018) skall lindriga allergiska reaktioner, som t.ex. lindrigt kliande i munnen, skötas genom försiktig exponering istället för totalt undvikande. Från dieten lämnas bara bort de ingredienser som orsakar betydande allergiska reaktioner. Således begärs inte special dieter från matköket p.g.a. lindriga allergiska reaktioner.

För individuella specialdieter krävs läkarintyg.

https://www.vihti.fi/kuntana/ateria-ja-puhdistus/erityisruokavalioon-ilmoittaminen

Skolväg och skoltransporter

Information om skolskjutsar ges åt vårdnadshavarna i början av varje läsår i skolans information, läsårsplan och via Wilma.

Man går igenom och informerar eleverna om hur man skall gå till väga under skolresan. Speciellt uppmärksammas alla elevers rätt till en trygg skolresa. Skolan är skyldig att meddela om all information de fått om mobbing, våld eller störande beteende både åt de som gjort sig skyldiga och åt de drabbades vårdnadshavare, samt vid behov hjälpa och stöda vårdnadshavarna i att reda ut saken.

https://www.vihti.fi/kasvatus-ja-koulutus/koulukuljetukset

Fostrande samtal och plan för disciplinära åtgärder

Planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder är gjord av rektorerna och är en del av den lokala läroplanen. Planen är gemensam för alla skolor i Vichtis.  Varje skola specificerar sina ordningsregler i läsårsplanen samt system och metoder för tillrättavisning som eleverna skall följa.

Eleven har skyldighet enligt lagen om grundläggande utbildning § 35 att delta i undervisningen, sköta sina uppgifter plikttroget och uppföra sig sakligt. Om eleven inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om grundläggande utbildning eller bryter mot skolans ordningsregler, kan eleven tillrättavisas eller bli mål för disciplinära åtgärder.

Metoder och användandet av fostrande samtal 

Fostrande samtal används som första åtgärd för att ta itu med en elevs olämpliga uppförande så snabbt som möjligt efter det inträffade. Eleven har då möjlighet att förklara vad som hänt och reda ut eventuella missförstånd. Skolans personal kan samtala med eleven innan de meddelar vårdnadshavarna och bedöma om det finns behov för fostrande samtal där vårdnadshavarna kan delta. Vårdnadshavaren har inte rätt att kräva närvaro när eleven hörs. Samtalen dokumenteras.

Fostrande samtal

Fostrande samtal är i första hand ett samtals-, tillrättavisnings-, lednings-, och förmaningstillfälle för att ta tag i elevens olämpliga beteende. Fostrande samtal används då eleven bryter mot skolans regler, och/eller uppför sig olämpligt, stör andra elevers studier, orsakar farosituationer för sig själv eller andra, eller då eleven inte fullföljer sina skyldigheter. Syftet med det fostrande samtalet är att tillsammans med eleven identifiera orsaken till samtalet, utreda orsakerna till beteendet och försöka hitta lösningar på problemet. Avsikten med åtgärden är att komma fram till positiva lösningar på hur elevens uppförande i skolan och elevens välbefinnande kan förbättras.

Metoder och genomförande av fostrande samtal

Läraren samtalar med eleven så snabbt som möjligt efter det inträffade, och man kan fortsätta diskussionen tillsammans med vårdnadshavarna om man anser det nödvändigt. Man behöver inte vårdnadshavarens tillstånd för att ha fostrande samtal med eleven. Diskussionen kan ordnas en gång, eller ha flera diskussionstillfällen under eller utanför skoldagen. Samtalet får dock ta maximalt 2 timmar i anspråk. Vårdnadshavarna meddelas om samtalet och har rätt att delta. Det fostrande samtalet och deltagarna dokumenteras i Wilma. Det kan finnas situationer då det är önskvärt att ha vårdnadshavarna på plats.

I den lägre årskurserna sköter klassläraren och/eller den lärare som varit närvarande vid tillfället.

Lagstiftningens specificerande och kompletterande tillvägagångssätt, i brotts-, bedrägeri- och trakasseriärenden, arbetsfördelning, hörande och dokumentationsmetoder

Ansvarsområden vid brotts-, bedrägeri- och trakasseri situationer.

Läraren är ansvarig för hörande, fostrande samtal, utredande av det inträffade, information till vederbörande och dokumentation. Läraren kan uppmana eleven att lämna klassrummet, ta bort föremål som stör inlärningen eller ge kvarsittning.

Vårdnadshavarens ansvar: Vårdnadshavaren har i första hand ansvar för sina barn. Om vårdnadshavaren vill reda ut orsakerna till bestraffningen, skall hen ta kontakt med den lärare som beordrat bestraffningen eller vid behov med rektorn. Lagen om den grundläggande utbildningen skriver vilka tillrättavisningsåtgärder som kan användas i skolan.

En elev kan av rektorn dessutom förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen samt ges en skriftlig varning.

Elevvårdsgruppen konsulteras, då förseelserna är återkommande och man behöver mångvetenskaplig hjälp, samt vid tidsbunden avstängning.

Servicepersonal (Lagen om grundl.utb.31§) i skolan, som vaktmästare, städpersonal eller kökspersonal, kan inte tillrättavisa elever enligt lagen om grundläggande utbildning, förutom om de är vikarie för en lärare. Servicepersonalen måste kalla en behörig person till platsen, berätta om det inträffade och överlåta beslutanderätten åt honom/henne.  Vid behov görs anmälan till polis och barnskyddsenheten.

Övriga tillvägagångssätt

Frånvaro

Vårdnadshavaren skall omedelbart meddela om frånvaro till skolan, via Wilma eller andra kommunikationsmedel.

Läraren skriver in orsaken till frånvaron i Wilma. Om det förekommer mycket frånvaro ännu efter det fostrande samtalet, skall alla skolor ha en övre gräns för frånvaro, ungefär 50 h per läsår. Man kan räkna med all frånvaro, både utredd frånvaro och frånvaro där man inte känner till orsaken. Man utreder frånvaron utan orsak, och kontaktar vid behov elevvården.

Det är vårdnadshavarens plikt att eleven fullföljer sin läroplikt. Om fullföljandet av läroplikten blir lidande p.g.a. frånvaro, uppgörs en plan tillsammans med vårdnadshavarna och elevvården för att genomföra skolarbetet.

Hemläxor efter skoltid

Det är elevens skyldighet att plikttroget göra de uppgifter som getts åt honom/henne (Lagen om grundläggande utb. 35§ kap. 2). Vårdnadshavaren skall följa med hur eleven klarar sina hemläxor.

Om en elev försummar sina hemuppgifter, kan eleven vara tvungen att under övervakning göra sina uppgifter efter skolan. Vårdnadshavaren skall informeras om läxorna inte har blivit gjorda. Skolorna beskriver i läsårsplanen hur utförandet av ogjorda hemläxor sker.

Avlägsnande av elev ur klassrummet

En elev som stör undervisningen, kan uppmanas att lämna klassrummet eller det rum där undervisningen ges eller en skoltillställning. Med beaktande av elevens ålder och utvecklingsnivå, skall man först muntligt påpeka och förklara vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Eleven måste vara under uppsikt om hen avlägsnas från lektionen

( Lagen om grundl.utb. 41§ 5kap.).

En elev kan dessutom av rektorn förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen, om eleven uppför sig våldsamt eller hotfullt och hotar säkerheten för en annan elev eller person eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av elevens störande beteende. Vårdnadshavaren ombeds då hämta eleven från skolan. Att avlägsna eleven från undervisningen för resten av dagen, är mer en säkerhetsåtgärd än en disciplinär åtgärd.

Ersättningar och städning

Den som på flit eller p.g.a. oaktsamhet orsakar materiell skada åt någon annan, är skyldig att ersätta den. Skadeståndsskyldighet gäller i princip elever i alla åldrar.

Läraren eller rektorn i skolan, kan också i fostringssyfte ha eleven att under övervakning städa eller ordna upp skolans egendom eller utrymme, om eleven har på flit eller p.g.a. oförsiktighet smutsat ner eller orsakat oordning. Eleven skall inte vara bort från undervisningen p.g.a. detta. Ersättningskrav och städning, som sker utanför skoltid, måste meddelas åt vårdnadshavarna.

Disciplinära åtgärder

Kvarsittning

Kvarsittning ges om eleven är hörd, fostrande samtal har hafts, förseelserna fortsätter och elevens beteende inte ändrar. Om eleven får kvarsittning upprepade gånger, kontaktas elevvårdsgruppen. Under kvarsittningen kan eleven utföra skriftliga eller muntliga övningar som stöd för fostran, undervisning och utveckling, övningarna skall vara i rätt proportion till elevens förseelse, ålder och utvecklingsnivå. Eleven kan också åläggas att sitta tyst under kvarsittningen. (30.12.2013/1267). Kvarsittningen kan vara högst två timmar lång. Kvarsittningen får inte verkställas så att eleven inte kan delta i undervisning eller annan skolverksamhet som finns i läroplanen.   (30.12.2013/1267). Kvarsittningen dokumenteras i Wilma.

Skriftlig varning

En skriftlig varning ges åt en elev som stör undervisningen, bryter mot skolans ordningsregler och agerar i ond tro, fortsätter trots kvarsittning att uppföra sig osakligt eller om det finns våld eller droger med i bilden.

Innan en skriftlig varning ges skall eleven höras, gärningen eller försummelsen identifieras och annan nödvändig utredning genomföras. Innan det disciplinära straffet delges eleven, skall man också boka ett möte för vårdnadshavarna att bli hörda.

Skriftlig varning är det som föregår tidsbunden avstängning, och det görs som ett tjänstemannabeslut. Som bilaga finns föreskrifter om överklagande. Överklagandet måste lämnas in inom 14 dagar efter delgivningen av beslutet, varefter straffet har vunnit laga kraft och kan genomföras.

I samband med en skriftlig varning, är det skäl att utreda behovet av elevvård, vid behov i ett mångvetenskapligt samarbete.

Tidsbunden avstängning

Om eleven fortsätter att bete sig osakligt, har fått kvarsittningar och skriftlig varning, kan rektorn tillsammans med ett mångvetenskapligt organ avslå elevens rätt att delta i skoldagen. Avstängning föregås av samma procedur som en skriftlig varning, tjänstemannabeslut, 14-dagars överklaganderätt innan beslutet får laga kraft.

I allvarliga fall, där eleven uppträtt så våldsamt och hotfullt, att andra elever och personal i skolan eller andra undervisningsutrymmen känner sig hotade eller otrygga, och om det finns en överhängande risk att det våldsamma och hotfulla beteendet fortsätter, är det möjligt att stänga av eleven från skolan omedelbart, utan 14-dagara överklagorätt.

Tidsbunden avstängning kan vara max 3 månader.

Åt eleven skall det ordnas undervisning och elevvård under perioden för avstängning. Åt den avstängda eleven görs en individuell läroplan enligt vilken undervisningen verkställs och inlärningen utvärderas.

Följande av förvaltningens allmänna rättsskydds principer

Vid säkerställandet av arbetsro och disciplinära åtgärder, är det viktigt att notera att endast disciplinära åtgärder som nämns i lagen får användas och att man vid användningen av disciplinära åtgärder ska iaktta de allmänna rättsskyddsprinciperna inom förvaltningen Disciplinära åtgärder måste grunda sig på sakliga, allmänt accepterade och objektiva skäl.  . Konsekvenserna av likartade gärningar ska vara de samma, oberoende av gärningsman, dock så att upprepade gärningar kan anses som en försvårande omständighet. De disciplinära konsekvenserna ska stå i proportion till gärningen. Elevens ålder och utvecklingsstadium ska beaktas. Disciplinära åtgärder får inte användas på ett sätt som kränker eller förolämpar eleven.

Om störningar uppstår, kan man använda sig av följande åtgärder (ny lag ikraft 1.1.2104):

Granskning av elev (Lagen om grundl. utb.36§)

  • Lärare eller rektor kan med en annan vuxen undersöka elevens medhavda saker, förvaringsutrymmen i skolan och ytligt granska elevens kläder för störande eller förbjudna objekt eller ämne. Ett sådant objekt eller ämne kan orsaka fara för en själv eller för andra. Föremålet eller ämnet skall vara uppenbart, och man måste först förklara för eleven vad som är orsaken till granskningen. Granskaren måste vara av samma kön som eleven och eleven kan begära att bli granskad av den person eleven önskar, förutom om ärendet är brådskande.

Omhändertagande av störande, förbjudet eller farligt objekt/ämne (Lagen om grundl. utb.36§)

  • Om det är uppenbart att eleven innehar sådana föremål eller ämnen och eleven trots begäran vägrar att överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visar att han eller hon inte innehar sådana. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en elev ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas.

Överlämnande av omhändertagna föremål och ämnen

  • Föremål eller ämnen som använts för att orsaka störningar och som omhändertagits av en lärare eller rektor med ska överlämnas till eleven efter lektionen eller skoltillställningen. Om det är sannolikt att det störande beteendet fortsätter efter lektionen ska det föremål eller ämne som använts för att orsaka störningar överlämnas till eleven senast vid arbetsdagens slut. Sådana förbjudna föremål och ämnen som avses i 29 § 2 mom. överlämnas till elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om eleven, dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.

Avlägsnande av en elev med maktmedel

  • Grundregeln är, att man försöker in i det sista att undvika att ta tag i eleven, men det är inte alltid möjligt.
  • Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna eleven.
  • Alltid då man är tvungen att ta till maktmedel, skall man om möjligt försäkra sig om att det finns flera vuxna och elever på plats, av vilka man omedelbart begär en skriftlig förklaring med egna ord om vad som hände och varför.
  • Maktmedel kan också användas för att skilja åt stridande elever.
  • Om någon blir skadad, skall denna omedelbart föras till läkare eller sjukskötare för att få skadorna konstaterade och omskötta. Före man för eleven till läkare, skall man informera vårdnadshavaren ifall inte läget är så akut att eleven kräver omedelbar vård. En ”nära ögat” anmälan görs till försäkringsbolaget.
  • Om läraren eller rektorn använt sig av maktmedel skall han eller hon omedelbart lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till utbildningsanordnaren.

Lärarens uppgift är att sköta höranden, utredningar, dokumentation och information på ett bra sätt.

Säkerställande av personalens kunnande vid användande av disciplinära åtgärder

Personalen bekantar sig med den lokala läroplanens riktlinjer. Rektorn försäkrar sig om att nya lärare och skolgångshandledare bekantar sig med reglerna och metoderna vid användande av disciplinära åtgärder. I skolan behandlas detta under lärarmöten och vid behov extra utbildningar.

Metoderna skrivs in i läsårsplanen och utvärderas och granskar varje år.

Information om planen, ordningsreglerna och i lagen föreskrivna disciplinära åtgärder

Skolan informerar under föräldramöte i början av läsåret om ordningsreglerna och planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder. Dessutom uppmanar skolan vårdnadshavarna att bekanta sig med skolan nätsidor, läsårsplan och eventuell annan information. Läsårsplanen finns också på Wilma.

Att följa planen samt utvärdering av förverkligande och resultat

Planens förverkligande och resultat utvärderas på skolnivå i april-maj.

  1. Bedömning av lärande, arbete och uppförande

 

Lokala betoningar på utvecklingen av bedömningen

I Vichtis betonas uppmuntran och positivitet i lärandet, samt en bedömning som stärker elevens utbildningsväg. Tillrättavisande kritik skall alltid innehålla information som styr eleven mot rätt håll. Tyngdpunkten är alltså på bedömning av lärandet, inte på eleven. Bedömningen fokuserar på elevens styrkor och på realistiskt uppställda mål.

Syftet med bedömningen är speciellt att väcka och vårda elevens motivation, självständigt lärande och känslan av kontroll. I Vichtis kommun förstärker bedömningen medvetet känslo- och sociala färdigheter.

Interaktiv bedömning sker varje dag, i allt lärande och i alla inlärningsprocesser. Syftet är att styra eleverna till inlärning. Som verktyg i bedömningsprocessen finns blanketter som grund för arbetet, säkerställande av kvaliteten och elevens rättsskydd. Målet är att också använda elektroniska verktyg i bedömningsprocessen.

Kontinuerlig bedömning

I all bedömning knuten till inlärning betonas mångsidighet och växelverkan, förutseende, målmedvetenhet och stödjande bedömning. Under inlärningen bedöms olika kunskaper, samtidigt sätts målsättningar upp för att lära sig att lära och för att vara en elev.

Tyngdpunkten för lärarens bedömning är inte på den summativa bedömningen (t.ex. ett prov, ett arbeten o.s.v.) utan tyngdpunkten är på det bedömningsarbete som sker under hela inlärningsprocessen. I praktiken betyder det att läraren styr eleven mot att inse sin egen utveckling och sina framsteg. Det här ökar den inre motivationen och intresset för ämnen och för att lära sig. Läraren reflekterar över sitt eget arbete, elevernas motivation och studieresultat som grundar sig på respons från elever, vårdnadshavare och kollegor.

Den formativa bedömningen

I den formativa bedömningen inleds och bestäms inlärningsprocessen tillsammans med eleven. Målen måste vara tillräckligt små, konkreta och bilda en tydlig helhet. Målen skall vara realistiska, och styra valet av inlärningsmetoder och eventuella stödmetoder. Eleven, läraren och vårdnadshavaren har möjlighet att vara med och sätta upp målsättningar under bedömningens olika skeden.

Formativ bedömning tar hänsyn till problemställningar och stöder eleven i att hitta lösningar. På samma gång uppmanar och uppmuntrar man eleven att fördjupa sina kunskaper och stöder på ett uppskattande, sporrande och motiverande sätt elevens vilja att lära sig. En formativ bedömning hjälper eleven att uppmärksamma, uppfatta och identifiera sina strategier och deras delar. Misstag ses även som inlärningsmöjligheter. Läraren observerar och reagerar genom att erbjuda nya sätt att lära sig. All formativ bedömning är positiv, sporrande och konstruktiv.

Den summativa bedömningen

Summativ bedömning ges vid studieperiodens slut. Syftet är att mäta och dokumentera elevens kunskapsnivå i relation till målen i läroämnet eller studiehelheten. Bedömningen kan vara verbal- eller sifferbedömning. I den summativa bedömningen kan förutom läraren, även elever samt vårdnadshavaren delta, om läraren anser det vara nödvändigt.

Bedömning vid läsårets slut

I Vichtis kommun görs i slutet av läsåret en bedömning, som är den samlade bedömningen av elevens utveckling och prestationer under hela skolåret. Eleven får ett läsårsbetyg vid läsårets slut. I betyget anges om eleven blivit godkänd (G) från läsårets studier.

Den verbala bedömningen (årskurs 1-3) utvärderar elevens framsteg i olika ämnen, studieteknik och mångvetenskapliga lärande.

Självbedömningch kamratbedömning

Växelverkande bedömning, självbedömning och kamratbedömning är en central och fortlöpande del av inlärningsprocessen. Självbedömningen tränar eleven i att lära sig att lära. Självbedömning innebär förutom inlärning även att bedöma det egna arbetet, attityden, samarbetsförmåga och studietekniken. Målet är att elevens självkänsla och positiva självbild som elev och känslan av delaktighet förstärks.

Till självbedömningen hör bl.a. alla de funderingar, där eleven förutser, upptäcker, utvärderar och styr sitt eget arbete. I Vichtis kommun har alla rätt att uppleva framgång och misslyckanden i den grundläggande utbildningen. Framgång ger möjlighet att känna igen sina egna styrkor, kunskaper, resurser och intressen. Misslyckande ger eleven en naturlig möjlighet att fundera över vad som lönar sig att göra annorlunda nästa gång. Självbedömningen kan vara muntlig eller skriftlig. I självbedömningen uppmanas eleven att göra upp egna målsättningar, följa med sin inlärning och utvärdera sig själv samt hur målen uppfylls. Det är viktigt att eleven lär sig att bedöma sig själv realistiskt och konstruktivt för detta ökar motivationen och förståelsen för sig själv som elev.

Kamratbedömning betyder utvärdering, där man utvärderar en annans arbete, styrkor och kunskaper. I kamratbedömningen tar man fasta på fina lösningar och responsen är i huvudsak positiv och uppbyggande. I kamratbedömningen kan man framföra rättelse- och förbättringsförslag. Kamratbedömningen utvärderar inte personen, utan riktar sig mot det gjorda arbetet.

Studiegången i den grundläggande utbildningen

Eleven uppflyttas till nästa årskurs om eleven fått godkänt i de ämnen och målsättningar som ställts för årskursen.

Att stanna på årskursen, principer och praxis

Ifall det finns risk för underkännande i något ämne, skall detta diskuteras omedelbart med eleven och vårdnadshavaren. Eleven skall få möjlighet att visa på framsteg innan läsårets slut. Om eleven får underkänt, har hen ännu möjlighet att under de tre första veckorna i juni visa sitt kunnande. Elevens skola ansvarar för arrangemangen.

Om eleven ändå får underkänt (4), behövs beslut av lärarkollegiet. Eleven kan inte tillrättavisas av skolan och har helt försummat skolarbetet.

Enligt förordningen för den grundläggande utbildningen 11§2 moment, kan eleven stanna på klassen om det anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan.

Eleven kan få en eller flera chanser visa sina kunskaper och uppfylla kraven. Man kan använda sig av olika metoder för att visa sina kunskaper.

Bedömning och respons vid övergången mellan andra och tredje klass

Bedömningen och responsen mellan andra och tredje klassen är handledande respons och tyngdpunkten ligger på elevens styrkor, som elev och som medlem i inlärningsgemenskapen.

Bedömning och respons vid övergången mellan sjätte och sjunde klassen.

Bedömningen och responsen mellan sjätte och sjunde klassen är handledande respons och tyngdpunkten ligger på utvecklingen av elevens arbets- och inlärningskunskaper. Särskild vikt ska fästas vid att stödja motivationen för lärandet. I slutet av årskurs sex använder man sig av vitsordet åtta (8) för goda kunskaper enligt de nationellt fastställda bedömningskriterierna.

Bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt. Om ett valfritt ämne som ska bedömas verbalt anses som fördjupade studier i ett gemensamt ämne, kan prestationen i det valfria ämnet höja vitsordet i läroämnet i fråga.

Bedömning av uppförande

Syftet med bedömningen, responsen och handledningen är att stärka gott uppförande. Som grund för bedömningen av uppförande finns Utbildningsstyrelsens uppgjorda kriterier och föreskrifter om ordningsregler.

Elevens uppförande bedöms av alla lärare som undervisat eleven. Klassläraren gör en sammanställning av alla bedömningar. I bedömning av uppförande tas elevens själv-bedömning och kamratbedömning i beaktande.

Vitsord i uppförande ges verbalt i årskurserna 1-3 och med siffror i årskurserna 4-6, förutom i skilje- och avgångsbetyg.

Målsättning för gott uppförande i årskurserna 1-6

Eleven

  • Respekterar andra individer och andras individers arbete, samt människors olikheter
  • Följer instruktioner och skolans ordningsregler
  • Främjar och respekterar arbets- och studiero samt tar bra hand om omgivningen och skolans redskap
  • Agerar enligt god sed i olika situationer (bl.a. när man hälsar, i matsalen, fester) och främjar en positiv och uppmuntrande atmosfär
  • Utvecklar det egna beteendet genom självbedömning och handledning

 

Beskrivning av vitsord i uppförande

Vid bedömning av uppförande, försöker man ta elevens utvecklingsskede i beaktande liksom eventuella extraordinära händelser eller förändringar i livet.

Vitsorden är 4-10

10 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett utmärkt sätt

 9 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett berömligt sätt

 8 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett gott sätt

 7 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett nöjaktigt sätt

  6 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett försvarligt sätt

  5 – Eleven har uppnått målen för gott uppförande på ett hjälpligt sätt

  4 – Eleven har inte uppnått målen för gott uppförande. Skriftlig förklaring

 

Betyg

I Vichtis kommun finns den grundläggande utbildningens betygsmodell i administrations programmet (Primus).

10                  Utmärkt: Eleven överträffar i nästan alla avseenden Utbildningsstyrelsens krav för goda kunskaper i ämnet.

9                    Berömlig: Eleven överträffar i flera avseenden Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper i ämnet.

8                    God: Eleven visar goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

7                    Nöjaktig: Eleven visar i flera avseenden goda kunskaper enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper i ämnet.

6                    Försvarlig: Eleven visar i vissa avseenden goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

5                    Hjälplig: Eleven visar bara i någon utsträckning och i vissa avseenden goda kunskaper i ämnet enligt Utbildningsstyrelsens krav på goda kunskaper.

4                    Underkänd: Eleven har inte uppnått försvarligt vitsord.

Vitsorden skrivs i läsårsbetyget i numerisk form i klasserna 4 – 6, sifferbetygen kan kompletteras med verbalbedömning. I skilje- och avgångsbetyg antecknas inget nummer för uppförande.

Mellanbetyg ges i årskurserna 1-6.

Mellanbetyg utfärdas enligt tidtabellen i den skolspecifika läsårsplanen. Mellanbetygsmodellen finns i administrations programmet Primus. Bedömningen kan vara verbal- eller sifferbedömning. I årskurserna 1-3 är bedömningen verbal. Årskurserna 4-6 har sifferbedömning, som kan vid behov kompletteras med verbalbedömning. Som tillägg till mellanbetyget, kan bedömningsdiskussioner hållas med eleven och vårdnadshavaren. I årskurserna 1-6 kan man ha bedömningsdiskussioner 3-6 gånger.

Bedömningsdiskussionens principer

Syftet med diskussionen är att informera om elevens uppnådda resultat och framsteg, samt att sätta upp nya mål för det framtida arbetet. Meningen med bedömningsdiskussioner är att höra elevens egna, lärarens och vårdnadshavarens åsikter.

  • Diskussionens huvudpunkter är inlärning, studieteknik och framsteg i olika ämnen. I diskussionen skall elevens styrkor framkomma samt de inlärningsområden som borde utvecklas. Dessutom går man igenom övriga för eleven aktuella saker.
  • Diskussionen skall vara öppen och tillitsfull och man bör förbereda sig grundligt på förhand.
  • Klasslärare ordnar diskussionstillfället i skolan. Vid behov kan elevens andra lärare också delta.
  • Klassläraren får information om bedömning av andra lärare som undervisar eleven samt av övrig personal i skolan.
  • Bedömningsdiskussionerna är en del av lärarens arbete.
  • Eleven och vårdnadshavarna informeras om de olika bedömningsformerna åtminstone vid läsårets början.
  • Föräldrarna deltar i bedömningsdiskussionen.

Bedömningens former

I varje skolas läsårsplan, utvärderas årligen läroplanens förverkligande. I en gemensam utvärdering utvärderas den grundläggande utbildningen i Vichtis d.v.s. inlärnings- och verksamhetskultur, värderingar, linjedragningar, verksamhetens funktioner, målsättningar och uppnådda målsättningar. I utvärderingen deltar vårdnadshavarna, föräldraföreningen, gemensamma elevvårdsgruppen eller/och samarbetspartners för att svara på frågor. Personal och elever deltar i utvärderingen på eget håll, t.ex. i klass- och lärarmöten. Läraren skall också utvärdera sin egen insats och försöka utveckla det egna arbetet utifrån responsen. I den skolspecifika läsårsplanen fastslås modeller och tidpunkt för övrig information och respons.

Bedömning och samarbete med vårdnadshavare

Mångsidig och tillräcklig bedömningsrespons skall utöver läsårsbetyget ges åt eleven och vårdnadshavaren. Information bl.a. om elevens framsteg, styrkor och områden som behöver förbättras ges åt vårdnadshavaren. Bedömningsrespons kan man ge som mellanbetyg, olika informationsbrev, i bedömningsdiskussionerna eller på andra sätt.

Samarbetet med hemmen är en del av god bedömningskultur. Också vårdnadshavarna kallas med till bedömningen. Vårdnadshavaren bedömer barnets arbete, ansträngning, utveckling av kunskaper och färdigheter samt hur hen tar hand om skolsakerna. Samtidigt kan vårdnadshavaren bedöma sitt eget sätt att stöda och hjälpa barnets skolgång samt att ge uppmuntrande och positiv respons. Vårdnadshavaren kan också delta i att sätta upp mål tillsammans med barnet och läraren. Vårdnadshavaren kan också ge konstruktiv kritik till läraren eller skolan t.ex. i samband med utvärderingssamtalet. Vårdnadshavarnas bedömning av sig själv, sitt barn och skolan ger en bra samarbetskanal mellan skolan och hemmet och ger transparens i skolarbetet.

Bedömning av valfria ämnen

Valfria ämnen som bildar en helhet som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffervitsord. Valfria ämnen som omfattar färre än två årsveckotimmar och helheter som består av sådana lärokurser bedöms verbalt (godkänd/underkänd).

Fastsättning 1

 

Planer och program som kompletterar läroplanen

Den finlandssvenska kulturstigen

Den finlandssvenska kulturstigen för Nätverket Vi10

 

Nätverket Vi10s kulturstig kan till en viss del antingen ersätta eller komplettera den lokala

läroplanens kulturfostran. Inom Nätverket Vi10 poängteras den finlandssvenska aspekten, eleverna deltar också i den egna kommunens kulturutbud. Inom Vi10 har vi för avsikt att arrangera gemensamma svenska kultursatsningar t.ex. teaterbesök och konserter.

Den finlandssvenska kulturstigen är en mycket viktig del av läroplanen för att stärka och främja den finlandssvenska identiteten och språket. I alla elevers hem är den finlandssvenska kulturen inte en självklarhet vilket medför att kulturstigen också har ett mervärde för dem.

 

Teater och drama

Eleverna borde årligen få uppleva svenskspråkig teater, antingen så att teatern besöker skolan eller att skolan besöker en teater. De sju kompetenserna kan inkluderas i för- och efterarbetet samt via teaterns publikarbete. Man kan t.ex. diskutera pjäsen inför besöket. Eleverna kan t.ex. skriva en teaterrecension. Frågeställningar, öva sig på att ställa frågor och ge svar på frågor. Man kan sambinda teaterupplevelsen med en presentation av författaren.

 

Drama

Eleverna skall arbeta med drama i skolan. Via ”kultur i skolan” (www.kulturfonden.fi) kan man anlita en dramapedagog. Via projektet det mångkulturella feståret (http://www.festar-juhlavuosi.info/) får man också in mycket drama i undervisningen..

 

Konserter

Eleverna skall under åk 0 – 6 besöka en konsert. Före besöken kan man presentera instrumenten på svenska. Man kan också bjuda in kommunens musikinstitut för att förevisa instrumenten och locka elever att pröva på dem. Skolorna kan också anlita t.ex. Konsertcentralen rf. som har som mål att främja musikverksamhet i fostrande och undervisande syfte i skolor och daghem. http://www.konserttikeskus.fi/p-svenska/

 

Konst, bildkonstundervisning

Skolan bjuder in konstnärer och besöker museer.

Ateneum borde besökas minst en gång under åk 0 – 6. Eleverna får stifta bekantskap med de

stora finländska konstnärerna från guldåldern. Skolbesöken kan kombineras med arbete med Ateneums kulturpedagog, men då är det viktigt att boka tillfället i god tid före besöket.

Eleverna bekantar sig med den finlandssvenska bildkonsten, t.ex. via samarbete med Stiftelsen Pro Artibus. www.proartibus.fi. Stiftelsen kan besöka skolorna och presentera finlandssvenska konstnärer och konstverk. Pro Artibus kan också låna ut konst till skolorna och offentliga byggnader. http://proartibus.fi/sv/samlingen/#Deponeringsverksamhet

 

Den finlandssvenska litteraturen och författarna

Eleverna bekantar sig med finlandssvensk litteratur och författare. Eleverna möter

finlandssvenska författare t.ex. via författarbesök. Bokmässan kan vara ett besöksmål. Via Lisi Wahls stiftelse kan skolans Hem och skola förening ansöka om litteraturpaket. Ebban är ett bra verktyg för att möta den finlandssvenska litteraturen. Skolorna kan också enligt sina resurser boka författare, hitta läsprojekt, som den årliga Läsveckan i april, via Läscentrum www.lukukeskus.fi.

 

Historia

För att få kontakt till det specifikt svenska i Finland kan eleverna besöka Borgå. Borgå är en

medeltida stad, där finns också det svenska stiftet med domkyrka samt Runebergs hemmuseum. Tavastehus slott lyfter fram Finlands och Sveriges gemensamma historia under medeltiden. Eleverna kan bekanta sig med Sveaborg som beskriver Finland på 1700-talet. Under ett besök i Nationalmuseet bekantar man sig med Finlands förhistoria och de delar som hör till åk 4 – 6 läroplan.

 

Massmedia

Eleverna får kontakt med det finlandssvenska medieutbudet genom att arbeta med

de finlandssvenska dagstidningarna och andra medier. Det främjar den språkliga och

kulturella identiteten, stärker läsförmågan, stimulerar till debatt och tränar den muntliga

framställningsförmågan samt övar bildanalys. Eleverna arbetar också med en mediekritisk och – analytisk läs- och diskussionskultur – en kultur som på många olika sätt stöder och strävar till ett aktivt medborgarskap.

Skolorna kan besöka HBL och YLE och bekanta sig med mediearbetet. På www.tidningeniskolan.fi finna material som stöder arbetet i klassen. Man kan också beställa blancotidningar från tidningshusen. Man kan också bjuda en journalist till skolan. Tidningen i skolan firas i början av februari. Skolorna inom Vi10 producerar egna nyhetsprogram TioNytt, som publiceras på nätet. Detta samarbete fortsätter skolorna med.

 

Sport

Stafettkarnevalen, är en finlandssvensk manifestation som vi uppmuntrar skolorna att delta

  1. Skolorna uppmanas till att delta i även i andra finlandssvenska idrottsevenemang såsom

Finlandssvenska mästerskapen i slalom.

För att introducera finlandssvensk dans och ringdanser kan man anlita Brage http://www.brage.fi.

Organisationerna såsom Finlands svenska idrott FSI, Folkhälsan, Naturskolan kan bidra med

idrottslekar och upplevelser i naturen. Nätverket samarbetar med gemensamma idrottsevenemang.

Kom ihåg att fira och uppmärksamma finlandssvenska traditioner och dagar:

Svenska dagen, Lucia, Topeliusdagen, Runebergsdagen, Självständighetsdagen

Svenskspråkigt arbete på språköarna i finska stift

På webbsidan ”Svenskspråkigt arbete på språköarna” (http://bit.ly/1Z7sHXr) hittas samlad

information och användbart material för dem som har svenska som modersmål, vill delta i svensk verksamhet eller arbetar med svenska församlingsmedlemmar bosatta utanför Borgå stift. Mankan kontakta branschsekreteraren för mer information.

 

Gemensamt för Vi10

Styrgruppen för Vi10 tar årligen ställning till vilket kulturutbud som eleverna besöker tillsammans.

Besök kan göras till:

  • Svenska teatern, Ateneum, Nationalmuseet, HBL/ YLE
  • Borgå, domkyrkan, Runeberg
  • Stafettkarnevalen
  • Ett besök på Sveaborg
  • Åbo, domkyrkan, slottet alt Tavastehus slott
  • Teatrar

Besöken kan delas upp årskursvis t.ex. åk 0 – 2, 3 – 4, 5 – 6.

Språkstrategi för regionens svenska skola

Språkstrategi inom Nätverket Vi10 för den svenska småbarnsfostran och den

grundläggande utbildningen i kommunen.

Kommunen erbjuder småbarnsfostran och grundläggande utbildning på svenska för barn och

unga i åldern 0-15 år, antingen i den egna kommunen eller som köpavtal med andra kommuner eller tredje sektorn.

Språkstrategin har utarbetats för att stärka det svenska språket och ingår i enheternas läroplaner och läsårsplaner. För att utveckla barns och ungas svenska skapar vi lärmiljöer som är språkstödjande i fråga om arbetsmetoder och -material. Vi strävar efter en positiv atmosfär där barn och unga utvecklar sina sociala och kommunikativa färdigheter. Den pedagogiska verksamheten stöder språket kontinuerligt, bl.a. genom berättande, läsande och skrivande.

Vi utnyttjar det svenska kulturutbud som erbjuds och bekantar oss med finlandssvensk kultur utanför skolan. Det är också viktigt att elever på språköarna har möjlighet att ta sig till och vistas i svenskspråkiga miljöer där de kan verka på svenska. Vi samarbetar med daghemmen, förskolorna och skolorna inom Nätverket Vi10 för att stärka och stödja den svenska och tvåspråkiga identiteten. Samarbetet inom Nätverket Vi10 ger eleverna möjlighet att kommunicera med jämnåriga på svenska. Eleverna deltar i samarbete med kommunens finskspråkiga skolor, så att bägge språken och kulturerna möts. Vi ser det som viktigt att stärka barns och ungas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Barn och unga med annan språkbakgrund än en enspråkigt svensk ges möjlighet att utveckla undervisningsspråket och samtliga barn och unga uppmuntras att utveckla alla sina språk. Pedagogerna och personalen fungerar tillsammans med vårdnadshavarna som språkliga förebilder. Vårdnadshavarna uppmuntras att stöda utvecklingen av undervisningsspråket. Skolarbetet och undervisningsspråket berikas av samarbete med vårdnadshavarna och aktörer utanför skolan.

Viimeksi päivitetty 25.05.2018